4 goda skäl att blicka bakåt istället för att rusa framåt

Se framåt! Gå vidare! Lev i nuet! Samtidsmänniskan ska helst vara en framtidsblickande optimist, ständigt i utveckling och på väg mot en (förhoppningsvis bättre) morgondag. Men ibland är det faktiskt inte helt fel att minnas gårdagen.

blicka tillbaka

”Att leva i det förflutna” må klinga negativt, och givetvis ska vi ha hopp och framtidstro. Men att ständigt leva efter ”ut med det gamla, in med det nya” kan vara lika slösaktigt mentalt som det är när det kommer till konsumtion. Här är fyra anledningar till att faktiskt tillåta sig att se bakåt.

1. För att inte göra om samma misstag

Om vi aldrig reflekterar över vårt tidigare beteende eller saker vi varit med om, är det svårt att se vad som gått fel – och då är det lätt att upprepa samma misstag. Detta gäller även för saker andra människor gjort mot oss; om vi inte funderar över tillfällen när vi blivit illa behandlade har vi mindre chans att skydda oss bättre nästa gång. För att lyckas reflektera kan det vara nödvändigt att medvetet trycka ”paus” ibland, och faktiskt stanna kvar i det där förflutna som vi får höra att vi ska gå vidare från.

2. För att samla energi

Att ständigt rusa framåt lämnar ingen tid till vila, och därmed inte heller någon tid att hämta sig från sårande eller omtumlande händelser. Detta leder till att vi inte lever livet efter vår fulla kapacitet. Om du bryter ett ben är det självklart att låta det läka innan du går på det, eller hur? Samma sak borde egentligen gälla för mentala ”skador” vi utsatts för, men där får vi ofta höra att vi inte ska ”älta” utan bör ”lägga det bakom oss” så snart som möjligt. Detta riskerar att göra läkningsprocessen slarvig och ofullständig och ger oss ingen chans att samla ny energi.

3. För att behålla vår identitet

Att rusa in i framtiden, utan hänsyn till det förflutna, stjäl vår identitet. Alla människor är skapade av sitt DNA – och av tiden. Våra gener må forma stora delar av våra personligheter, men erfarenheter och människor vi möter – och hur vi interagerar med dem, bidrar också till att göra oss till dem vi är. Att tillåta sig att minnas och acceptera det förflutna är därför viktigt för att hålla fast vid vår person, vårt eget unika jag.

4. För att nå känslomässig mognad

För att vara mogna idag, måste vi erkänna hur vi har varit omogna igår; utan att se till var vi tvivlat, funderat och tagit beslut kring emotionella frågor är det svårt att utvecklas. På sätt och vis är vi enbart så mogna som vår yngsta mentala del (”barnet inom oss”) – och har vi inte bearbetat gamla skador kan det vara svårt att bli emotionellt vuxen. Om vi insisterar på att alltid leva i nuet får det inre barnet aldrig chans att växa.

Hela vår livs historia, inte bara var vi är på väg, förtjänar nyfikenhet och uppmärksamhet. Det handlar inte om att leva i det förflutna, men att värdesätta det som varit – för att kunna leva på bästa sätt både idag och imorgon.

Källa: Psychology Today
Bild: Pixabay

Mer att läsa

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>