Allergi eller intolerans? Om skillnaden mellan reaktioner på mat

Formulärfältet ”Specialkost” har nog aldrig varit så ifyllt som nuförtiden; var och varannan person väljer bort livsmedel eller näringskategorier av en eller annan orsak – ofta för att man upplever sig må dåligt av den specifika matvaran. Men rent medicinsk är födoämnesallergi väldigt ovanligt. Här reder vi ut vad som är vad!

gluten

En allergi…

…är en snabb och potentiellt farlig reaktion från ditt immunsystem mot viss mat. Allergin kan leda till klassiska symtom som utslag, klåda och påverkan på andningsorganen (snuva/nästäppa eller svullnad i luftvägarna).

Den vanligaste allergin bland vuxna är fisk- och skaldjur, samt nötter (inklusive jordnötter, valnötter, hasselnötter och paranötter). Barn har, utöver detta, ofta allergier mot mjölk och ägg. Endast 2% av den vuxna befolkningen lider av en faktisk allergi.

Allergier kan delas in i två typer: sådana som orsakas av antikroppar mot det specifika födoämnet och sådana som orsakas av andra immunologiska mekanismer (vilka är olika för olika allergier). I fallet med antikroppar finns ofta mediciner man kan ta mot symtomen – något man kan få hjälp att välja ut av sin läkare. Denna typ av allergi har en relativt god prognos, speciellt hos barn, då en tolerans kan utvecklas.

En intolerans…

… kan också kallas för en icke-allergisk födoämneskänslighet, vilket förklarar ganska bra vad det handlar om. Intoleranser är betydligt vanligare än allergier och beror ofta på en enzymbrist som gör att kroppen inte kan ta hand om det aktuella livsmedlet som den ska. Symtomen utvecklas ofta mer långsamt än för en allergi, ofta tar det flera timmar efter man ätit det problematiska livsmedlet. Vanliga reaktioner är magsmärtor och uppblåsthet – obehagliga känslor, men inte farliga. Ofta tål man att få i sig mindre mängder av livsmedlet utan reaktion och eftersom symtomen inte riskerar att bli farliga på samma sätt som vid en allergi behöver man inte vara lika strikt i sin diet.

Man kan var intolerant mot flera sorters mat samtidigt, vilket gör att det ibland är svårt att avgöra vilket livsmedel som orsakat problemet. Det kan också vara svårt att skilja en intolerans från andra fel i matsmältningssystemet, som IBS och andra sjukdomar kopplat till magen.

Laktos- och glutenintolerans

Laktosintolerans:
Uppstår när kroppen inte kan bryta ned laktos (som finns i mjölkprodukter). Huvudsymptomen är diarré och magsmärtor. En allmänläkare kan ofta avgöra laktosintolerans utifrån symptom och sjukdomshistorik. Här handlar det alltså om en icke-allergisk födoämneskänslighet, som inte är farlig, men kräver en anpassning av kosten för att undvika obehag.

Glutenintolerans:
Uppstår som en immunologisk reaktion mot gluten (som finns i produkter av olika typer av säd, som vete), och är därmed faktiskt inte en allergi. Det handlar istället om en intolerans och kan inte behandlas med medicinering. Det faktiska namnet på denna typ av besvär är celiaki och är en livslång sjukdom, som alltid bör behandlas eftersom tarmen annars kan ta skada – vilket kan leda till allvarliga konsekvenser. Lider man av celiaki måste man helt undvika gluten, och råkar man av misstag få i sig denna typ av stärkelse får man symtom av varierande grad, men som aldrig riskerar att bli farliga på samma sätt som vid antikroppsdriven allergi.

Obs! Givetvis kan man som enskild individ uppleva att man mår sämre av att äta mjölk- eller veteprodukter utan att lida av vare sig enzymbrist eller immunologiska problem. Så länge man mår bra av den mat man äter och är nöjd med sitt val av kosthållning är detta såklart bra – men man ska vara medveten om att man inte ”lider” av någonting eller ger sig själv en onödig diagnos. Tänk också på att många trender kopplade till mat är kopplade till företag som vill tjäna pengar på sina varor. 

Hur du ska hantera din allergi eller intolerans

  1. Gå till en läkare för att få hjälp att fastställa vilken typ av problem du lider av (självtester är inte att rekommendera, då de ej är tillräckligt tillförlitliga)
  2. Läs innehållsförteckningen på all mat för att vara säker på att det du reagerar på inte finns med (det kan vara svårt att själv avgöra genom att bara se/smaka på varan!)
  3. Om det är en faktisk allergi du har måste du undvika livsmedlet. Ibland går det bra att äta kokade versioner – av t.ex. frukt och grönsaker.
  4. Vid laktosintolerans – ät mindre mjölkprodukter eller laktosfria varianter
  5. Vid andra intoleranser – avstå från denna typ av mat en period, ibland hela livet.
  6. Vid autoimmuna sjukdomar (t ex celiaki) måste du helt sluta med mat som innehåller ämnet du inte tål

Idag är kunskapen och nyfikenheten på olika typer av mat stor – vilket blir problematiskt om det leder till onödiga/dyra/hälsoskadliga dieter – men som också innebär att det finns ett stort utbud av god, roliga och näringsrik mat även för den som har en allergi eller matintolerans. Drabbas du: se det som ett tillfälle att testa nya, härliga recept och tänk på att du kan leva ett gott (i dubbel bemärkelse!) liv oavsett!

Källor/Läs mer: NHS, Svenska Celiakiförbundet, Matallergier.se, Metro

Bild: Pixabay

Mer att läsa

3 kommentarer

  1. 1

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>