Avskaffa skamvrån i kostdebatten

Det sprids en krönika från Expressen just nu, om att vi måste sluta makaronknarka våra barn. Vi på Livskick ställer oss bakom forskningen som visar att socker skadar våra barn på fler sätt än ett. Vi vill samtidigt uppmuntra Sveriges befolkning till källgranskning när det gäller kostråd och vi vill slå ett slag för att avskaffa skamvrån till fördel för en mer konstruktiv och positiv diskussion om mat och hälsa.

Avskaffa skamvrån i kostdebatten

”Handen på hjärtat. Du vet det här. Efter ändlösa mängder GI-kokböcker, LCHF-recept och 5:2-bilagor, har vi lärt oss allt om hur mycket vitt bröd, pasta, pannkakor, kakor är lika med mycket socker och ofta: övervikt.”

Ja, de ändlösa mängderna av kokböcker och bilagor har vi sett och hört om och det är just det här som är problemet. Att kokböcker, självutnämnda ”experter” på nätet och dietfrälsta matskribenter i kvällsblaskornas bilagor anses vara bra källor för kunskap. Om vi skulle basera vår kunskap på vad Expressen skriver i ”Allt om hälsa” skulle vi aldrig få veta ”allt” om hälsa. Fokus ligger ofta på dieter vilket sällan är förenligt med hälsa. Dieter kan exempelvis trigga ett stört ätbeteende och leda till mer ohälsa och jojobantning. Det är ett faktum att förlagen hakar på trend efter trend för ekonomisk vinning – de har varken din personliga hälsa eller folkhälsan i fokus.

Det är väl känt att socker kan leda till övervikt och att det har negativa effekter på våra barn och även oss vuxna. Det finns dock någonting tråkigt i att utgå ifrån att vi väljer vad vi ska äta av fåfänga – och det allra tråkigaste är nog att det till stor del stämmer. Vi är i allmänhet så hjärntvättade av dagens galna skönhetsideal att vi ständigt funderar över hur vår vikt och vårt utseende kommer att påverkas av det vi äter – och den fåfängan vill vi inte överföra till våra barn. En osund relation till mat kan leda till minst lika stora hälsoproblem som socker och våra attityder gentemot mat är bevisat ärftliga – barn tar lätt efter sina föräldrars förhållningssätt till mat. Men varför skulle vi inte ge samma mat till våra barn som vi äter själva, om maten vi vuxna äter är mer hälsosam? Varför ska barnen äta snabbmakaroner och korv, om vi vuxna äter quinoa och kyckling? Det tål att funderas på vilka signaler vi sänder till barnen när vi ställer fram två olika rätter på bordet – och kollar snett på den ena, den som barnen äter.

Det sunda sättet att välja kost är inte efter hur den kommer att påverka vikten – utan att välja mat som får oss att må bra, både kroppsligt och själsligt. Visst mår vi bättre av quinoa och grönsaker än vad vi gör av makaroner och korv, och då är det väl vettigt att ställa fram det på bordet – för det mesta. Gillar barnen pannkaka och vitt bröd – låt dem äta det för allt i världen, tillsammans med resten av familjen någon gång då och då. Det är inte det vi äter ibland som spelar roll, utan det vi äter ofta. Vill de äta pannkaka ofta? Ta med barnen in i köket och laga tillsammans en hälsosammare men lika god variant av pannkakor.

Det är där vi har hemligheten – att äta allt men inte alltid. Att till vardags äta mat som ger välbefinnande i kroppen, som gör att vi håller oss pigga, starka och friska – men inte låta det gå så långt att vi är rädda för att njuta av ”mat för själen” eller en husmansklassiker ibland. Sikta på att välja mat med långsamma kolhydrater istället för snabba, men ha inte dåligt samvete om familjen vill ha makaroner och korv ibland. Ställ ett stort grönsaksfat mitt på bordet också!

Det är nämligen lika viktigt att överföra sunda ideal och ett avslappnat förhållningssätt till barnen, som det är att de får näringsrik mat. Det är också en del av att ”visa kärlek och omtanke”. Att skuldbelägga föräldrar som ger sina barn makaroner är fel väg att gå. Vad kan vi använda skuld och skam till? Det är dags att börja prata om mat på ett konstruktivt sätt, med utgångspunkt i hälsa och inspiration. Skam, skuld och skrämsel säljer visserligen löpsedlar, men det har redan portionerats ut i tillräcklig mängd.

Av Johanna Arogén, Liselotte Howard och Annica Långvall

Bild: Livskick

Mer att läsa

13 kommentarer

  1. 1

    Otroligt bra skrivet! Om det är på grund av viljan efter en sund hälsa eller påverkan av alla skönhetsideal som man tar bort sockret- det tål att tänkas på.

    • 2
  2. 4

    Jag har nu diabetes typ2, jag är ensam om detta i släktträdet. Då jag växte upp var socker något nyttigt och bra för barnen, det gav dem energi att springa och leka. Därefter i skolan fick vi Dextrosol då vi var uttråkade, sockerlösning före och under matcherna, söta efterrätter och efter hand byttes den osunda mjölken ut mot kolsyrade drycker. Senare skulle vi äta gröt eller flingor å”morgonen och 68 limpsmörgåsar om dagen med Lätta på. Sanningen om socker är att vi behöver några få gram om dagen för hjärnans försörjning, detta socker tillverkar vi själva i levern vid behov. För oss välnärda människor som lever i ett överflöd av mat finns inget som helst behov av socker i födan, det är snarare ett beroendeskapande gift i klass med nikotin och opiater. Då vi äter sockrade produkter sker en tillvänjning och vi behöver ständigt högre doser för att känna oss tillfredsställda med sockerkicken. Min målsättning att kontrollera och i bästa fall komma ur diabetesen innebär en absolut disciplin avseende kolhydrater och allt annat vi äter. I början var avsaknaden av socker och sockrade produkter lika smärtsamt som att sluta röka, suget satt i i flera år. Nu har smaklökarna förändrat sina preferenser och riktig (fisk, fågel, grönsaker, ägg, ost och nötter) mat är höjden av kulinariska läckerheter. En god sallad med lite syrlig dressing! vilken höjdare! Det här blir lite av en väckelseberättelse, vilket inte var meningen, men en ny värld har öppnats för mig efter att sockersuget till sist försvann.

    • 5

      Härlig kommentar, tack för att du delar med dig Peter! Jag personligen håller med dig om att socker är totalt onödigt och att vi skulle må bättre, och minska risken att drabbas av sjukdom, om det försvann ur sortimentet. Det vi reagerar på är själva retoriken många tidningar och böcker använder sig av för att få fram den poängen. Håller tummarna för dig, verkar som att du är på rätt väg!

  3. 10

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>