Barn, mobbning och självmord: så kan vi hjälpa

Enligt forskare vid Karolinska Institutet är det 2,5 gånger vanligare med tidigare mobbing hos personer som tar sitt liv, jämfört med människor i allmänhet. Britta Alin Åkerman, professor och psykoterapeut på Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa, NASP, vid Karolinska Institutet menar att det finns en tydlig koppling mellan mobbning och självmordsbeteende. Flera mobbningsförebyggande program finns och nedan berättar vi lite mer om vad skolan, vuxna, och vi medmänniskor kan göra.

Klassrum Pixabay

Skolor arbetar med förebyggande program

Svenska skolor arbetar med olika förebyggande program och enligt svensk lag ska det finnas ett mobbningsförebyggande program på varje skola. Oavsett om det gäller preventivt arbete för alkohol, tobak, narkotika, skolk, våld, kriminalitet eller mobbing så ska de förebyggande insatserna ge bäst effekt om alla berörda arbetar på bred front enligt forskningen. De förebyggande insatserna bör involvera:

  • Eleven som individ
  • Samspelet mellan elever
  • Vuxenmiljön runt eleverna
  • Samarbetet mellan föräldrarna
  • Fritiden

Utformningen av de olika förebyggande programmen och utförandet varierar från skola till skola. Ett välkänt förebyggande program som används i många skolor är Olweus mobbningsförebyggande program som grundades av Dan Olweus vid HEMIL-senteret, Universitet i Bergen. Olweus program utgår ifrån att rektor och all skolpersonal arbetar tillsammans med föräldrar och elever. Tanken är att samtliga vuxna ska ta det fulla ansvaret för att eleverna ska känna sig trygga och inte bli kränkta i sin skolmiljö. I programmet hålls både utbildningar och samtalsgrupper för skolpersonalen tillsammans med färdighetsträning under 18 månader innan programmet tas i bruk i praktiken. Lärare, psykologer eller pedagoger utbildas till instruktörer som i sin tur utbildar nyckelpersoner inom lärarstaben på skolan. Lärarna håller sedan regelbundna träffar med alla vuxna på skolan där deras ledarskap och förhållningssätt är centrala teman. Väl i klassrummen arbetar sedan lärarna med att tillsammans med eleverna ta fram tydliga regler mot mobbning. Tillsammans med föräldrarna arbetar lärarna kontinuerligt med att diskutera det sociala klimatet i klasserna eftersom föräldrarnas samarbete är en stor del av programmets verkan.

Föräldrarna bär ett stort ansvar i att fråga

Ett barn som har en jobbig tid med psykisk ohälsa eller mobbning i skolan berättar det inte så ofta för sina föräldrar hemma runt matbordet. Kanske vill barnet inte ställa till med problem eller ser sig som en börda för familjen utan håller istället masken hemma. Ofta skuldbelägger barnen sig själva och skäms över att de blir utstötta eller mobbade. Ca 6 % av eleverna i grundskolan och ca 2 % av eleverna på gymnasiet mobbas och det är ungefär lika många flickor som pojkar som mobbas. Det blir många barn som på grund av mobbning sitter med magont runt matbordet efter skolan eller i TV-soffan på fredagarna.

Därför är det viktigt att föräldrar och övrig familj arbetar för att ha ett öppet klimat hemma och vågar fråga de svåra frågorna. Barn behöver lära sig att det inte är dom det är fel på, att det går att få hjälp och att det inte är farligt att tala om sina känslor eller de svåra frågorna. Saker som kan kännas svåra att tala om men som därför är extra viktiga är självmordstankar och självmordsplanering. Att fråga om ditt barn eller ditt syskon tänker på döden eller planerar att ta sitt liv väcker inte den björn som sover som många kan tro utan det skapar en trygghet i att kunna tala om både sina tankar och känslor samt öppnar upp för möjligheten att tillsammans med sina närmsta ta fram en lösning.

Orsaker till självmord

Det finns många olika anledningar till varför barn, ungdomar, vuxna och äldre tar livet av sig men någonting som är helt säkert är att det alltid finns en annan väg ut. De som exempelvis drabbas av mobbing ska absolut inte behöva sätta sitt liv på spel, varken i unga år eller senare i livet.

En av de viktiga sakerna vi behöver lära våra barn och ungdomar är att döden är definitiv och att det inte finns någonting mer av det livet som finns just nu efter döden. Oavsett vilken trosuppfattning vi har. Många barn lär sig från tidig ålder i TV-spelens värld att efter döden kommer ett nytt liv – som Ullakarin Nyberg brukar beskriva det vid middagstid i hennes familj: när hon ropar till barnen att maten är färdig och får som svar från de TV-spelande barnen; ”Jag kommer, jag ska bara dö först”.

Det allra viktigaste som vi ska lära våra barn är givetvis att det är värt att kämpa vidare och att söka hjälp och stöd från både lärare, vårdpersonal och andra vuxna när livet är svårt att leva genom. Nedan kommer några tips på vad vi vuxna och medmänniskor kan göra för att hjälpa barn och ungdomar.

Tips till vuxna och medmänniskor

Britta Alin Åkerman ger åtta bra tips till föräldrar, lärare och andra vuxna i ungas närhet:

  • Ta dig alltid tid att lyssna på barnet/tonåringen, även om det är mitt i natten eller då du egentligen inte har tid.
  • Bekräfta att det är viktigt att tala om hur man mår.
  • Förringa inte den unga personens känslor genom att säga att “så där känner många”.
  • Var inte rädd för att tala öppet om svåra känslor och erfarenheter.
  • Ta ungdomars depressiva symptom på allvar.
  • Främja en god kontakt mellan föräldrar och skola.
  • Skolpersonal bör visa att de bryr sig om de unga genom att ta reda på varför de skolkar och genom att ta sig tid att tala med dem som uppvisar tecken på att må dåligt.
  • Inkludera information om självmord och psykisk hälsa i alla skolämnen, till exempel effekter av stress på kroppen i biologiundervisningen, existentiella frågor i svenskan/engelskan och självmordsstatistik i matematiken.

”Tänk om de sagt dessa ord till personen innan hen tog sitt liv. Hade det då hjälpt? Hade det gjort att deras vän orkade leva lite till?”

Att stå kvar som efterlevande efter ett självmord är någonting som ingen borde uppleva men varje år står ca 16 000 människor i Sverige kvar efter ett självmord. För varje självmord beräknas cirka tio personer beröras, och under 2013 tog 1606 personer sitt liv. Ofta kommer tankarna på vad vi hade kunnat göra för att förhindra självmordet eller vad vi borde ha sagt innan personen lämnade livet.

I USA drivs en kampanj som kallas Too Late (Översättning: För Sent) av Champions Against Bullying där kompisar till personer som tagit sitt liv läser upp meddelanden som skrivits i sociala medier till personen som tagit sitt liv, efter självmordet inträffat. Videon är gripande och önsketänkandet flödar i mig och jag tänker ”Tänk om de sagt dessa ord till personen innan hen tog sitt liv. Hade det då hjälpt? Hade det gjort att deras vän orkade leva lite till?” samtidigt som det logiska i mig säger att det förmodligen krävts en hel del fler och större insatser för att få personerna att överleva. Men kanske hade det hjälpt just i den förtvivlande stunden före självmordet, att få höra att jag är värdefull och betyder någonting för en annan människa. Det är nog så viktigt.

Därför tror jag vi medmänniskor kan göra så mycket. Ge inte bara personen i din närhet din varma hand, ditt lyssnande öra eller trygga famn. Försök även att ge personen just det vi alla behöver oftare än vi tror: tala om för din medmänniska ”Du är värdefull”.

Mer läsning och stöd:

  • BRIS – Stödjer utsatta barn och ungdomar
  • Friends – Arbetar mot mobbning
  • Självmordsupplysningen – Stödjer människor med psykisk ohälsa och/eller i kris
  • SPES – Arbetar både med SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd (SPES) för anhöriga som mist någon i självmord
  • Suicide Zero – Arbetar för att minska antalet självmord

Källor:

Bild: Pixabay

Mer att läsa

2 kommentarer

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>