Brukar du också följa din magkänsla? Om vikten av en frisk tarm

Vi följer ofta vår magkänsla, eller hur? När vi inte kan fatta beslut baserat på logiska argument tar vi till känsla och följer vår intuition. Men vad är magkänslan egentligen, och hur viktig är mage och tarmens hälsa för oss? Här lär biologiforskaren Livia Wanntorp oss mer om kopplingen mellan mag-och tarmkanal och vår hjärna.

probiotika

Kroppens andra hjärna

Som uttryck betraktat, har ”att ha magkänsla”, egentligen inte så mycket med kroppens fysiologi att göra. Men de senaste årens forskning har visat att vår mage och tarm faktiskt har en mycket större koppling till vår hjärna än vi tidigare har trott.

Utöver det centrala nervsystemet (CNS) som består av hjärna och ryggmärg, och det perifera nervsystemet, med alla de många nerver som skickar signaler till och från CSN, har människa nämligen ett tredje nervsystem. Detta kallas för det enteriska nervsystemet och består av ett intrikat nätverk av neuroner. Neuronernas främsta uppgift är att länka till vår hjärna, och på så sätt styra funktionerna i mag- och tarmkanalen så att vi mår bra. Det enteriska nervsystemet kallas också ibland för kroppens andra hjärna.

Ekosystemet inom oss

Man kan undra hur det kommer sig att just magen och tarmen av alla kroppsorgan har ett eget nervsystem. Det är faktiskt just detta som utgör ett av de hetaste forskningsämnen inom människans fysiologi idag.

Vår mag- och tarmkanal är hem för miljoner av mikroorganismer, bland annat bakterier och svampar, som tillsammans bildar mikrofloran i mage och tarm. Forskning har visat att mångfalden av dessa mikroorganismer är mycket hög; 300-500 olika arter av bakterier är en bra gissning. Bakterierna i tarmkanalerna beräknas faktiskt vara cirka tio gånger fler än alla celler i kroppen. Dessa bakterier, och de andra mikroorganismerna, finns lokaliserade i olika delar av tarmkanalen och förekommer dessutom i olika mängder. Till exempel är vissa grupper av bakterier representerade med många flera individer än andra bakterier i en frisk mage/tarm.

Rent evolutionärt är det inte konstigt att vi har bakterier och andra mikroorganismer som inneboende. Även om bakterier många gånger är våra fiender, har människan sedan begynnelsen haft en lång relation till dem. Man tror till exempel att våra celler och dess beståndsdelar en gång i tiden har bildats genom att encelliga bakterier har gått ihop (den s.k. endossymbiontteorin, som du hittar mer info om här).

Mikroorganismernas samliv i mage och tarm har efterliknats ett ekosystem där varje sort av dessa mikroorganismer har sin roll och fyller sin funktion. Och just som det brukar vara i andra ekosystem, som vid marken i en skog eller på havsbotten, kan ändringar i ekosystems sammansättning innebära mindre eller större störningar för allt som lever där. Studier har visat att maten vi äter har en stor påverkan och är direkt kopplad till magens och tarmens mikroflora; de olika sorterna av bakterier hänger ihop med den mat vi äter och vi kan därför, genom kost, aktivt byta ut typerna av mikroorganismer som bor i oss. Dessutom kan dessa mikroorganismer återkoppla till vår hjärna och direkt främja beteenden som gynnar mikroorganismernas ytterligare tillväxt i magen och tarmen. Om vi äter mat som inverkar negativt på vår tarm, triggar vi därmed först igång tillväxten av en bakterieflora som vi inte mår bra av, och dessa bakterier får i sin tur hjärnan att tro att det är bra att äta mer av samma mat, så att de ska froda och bli fler i mag-tarmkanalen.

Som ett exempel har studier på möss visat att ett av våra viktigaste ”må-bra-hormoner” – serotonin – antingen kan produceras direkt av vissa mag- och tarmbakterier, eller så kan dessa bakterier trigga kroppens egen serotoninproduktion. Serotoninet har som främsta uppgiften att berätta för hjärnan om kroppen befinner sig i en gynnsam eller ogynnsam miljö – lite förenklat säger alltså serotoninet till hur kroppen mår. Kopplingen mellan mag- och tarmbakterier och produktionen av serotonin kan därför komma att innebära stora framsteg inom medicinsk forskning och tillverkning av t ex antidepressiva mediciner.

Kosten är viktig

Hur kan vi då genom kost få flera av de hälsosamma bakterierna i vår kropp?

Sedan en tid tillbaka hör man det talas mycket om ordet probiotika i relation till hälsa. Begreppet probiotika introducerades på tidigt 1900-tal av Nobelpristagaren Elie Metchnikoff, som kom att kallas probiotikans fader. Han kunde visa att ett intag av mjölksyrebakterier (=probiotika) kunde ha olika hälsosamma effekter. Probiotika, som också kallas för ”goda eller hjälpsamma bakterier”, är levande hälsosamma mikroorganismer (t ex bakterier) som antingen är desamma som eller liknar de mikroorganismer som finns i våra mag- och tarmkanaler.

Vår första kontakt med probiotika och därmed också det första steget mot att bygga vårt immunförsvar, får vi när vi föds, eftersom mammans vagina innehåller nyttiga bakterier som bebisen tar mig sig vid passagen ut. Vidare får bebisen flera nyttiga mjölksyrebakterier genom amning. Mjölksyrebakteriefloran etablerar sig sen i takten med att barnen växer och blir större.

När vi blir sjuka och tvingas äta en antibiotikakur slår vi ut hela tarmens mikroflora. Faktiskt så gör vi oss av med både onyttiga och nyttiga mikroorganismer varje gång vi bajsar. Med andra ord byts mikrofloran ut dagligen vid avföring och det gäller att hela tiden antingen tillföra kroppen nyttiga hälsobakterier, eller äta den mat som främjar tillväxten av dem, i syftet att hela tiden ha en fungerande mikroflora.

Probiotika eller mjölksyrabakterier finns i en mängd olika livsmedel eller som kosttillskott. I det senaste fallet förekommer det oftast några få typer av bakteriestammar – men en frisk tarm innehåller hundratals sorter bakterier. Forskning har visat att man genom tillskott inte kan återställa hela tarmens mikroflora (trots att kosttillskottsproducenter ibland vill få oss att tro det). Flera livsmedel, mycket billigare än kosttillskott och vanligt förekommande i många kök, innehåller probiotika. Genom jäst mat som till exempel yoghurt och fil och syrade grönsaker – som surkål och oliver – kan du få i dig de nyttiga mjölksyrebakterierna.

Probiotika och de positiva effekterna på hälsan

Förutom att vara allmänt viktiga för immunförsvaret och att hjälpa till att bryta ner giftiga ämnen i kroppen, ökar probiotika upptaget av livsnödvändiga vitaminer och antioxidanter. Studier har visat att probiotika minskar inflammation i kroppen och att en frisk mag- och tarmkanal minskar risken att utveckla vissa typer av cancer och svår akut diarré (rotavirus) som drabbar många i u-länderna. Det finns också studier som visar att probiotika har positiva effekter på andra tarmsjukdomar, som IBS och magsår – men också på urinvägsinfektioner och eksem.

Men fibrer då?

Ett begrepp som också förekommer, gärna tillsammans med probiotika, är prebiotika. Prebiotika är den mat som direkt gynnar tillväxten av de nyttiga mag- och tarmbakterierna. Alltså ger en kost rik på prebiotika oss en frisk tarm. Prebiotika kan finnas tillsammans med probiotika i kosttillskott och heter då symbiotika. Annars hittar vi prebiotika i olika mängd i till exempel alla grönsaker och frukter. Det är de vattenlösliga fibrerna i frukt, grönsaker, havre, med mera, som är prebiotika. Till skillnad från de fibrer som vi får i oss när vi äter fullkornsprodukter och som också fyller en hälsosam funktion, är vattenlösliga fibrerna direkt mat till mjölksyrebakterier. Med andra ord, ännu en anledning att alltid äta frukt och grönt dagligen!

Hur var det med magkänslan då? Det verkar helt klart som att en kost som främjar en frisk mag- och tarmkanal är det vi mår allra bäst av och att dessa delar av kroppen spelar en enorm stor roll i vår fysiska och mentala hälsa.

Källor:

Bild: Pixabay

Mer att läsa

2 kommentarer

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>