FAQ – Vanliga frågor

livskick.logomark.400

Vad är syftet med Livskick?

Livskick är en frizon, fri från bilder på ”perfekta kroppar” och budskap om att du behöver förändra din kropp eller din personlighet. Vi ifrågasätter normer och ideal som är snedvridna, och lyfter fram genuin hälsa. Vi jobbar för folkhälsa, men inte genom bantning, överträning och skuldbeläggning – utan genom acceptans, självuppskattning och att lyssna inåt.

Livskick är ett alternativ till andra livsstilsajter som pratar om hälsa utifrån viktnedgång och att forma kroppen. Vi fokuserar istället på hälsa utifrån ett balanserat perspektiv. Här får du hjälp att hitta den här balansen, och att orka kämpa emot perfektionism och orimliga krav.

Varför skriver inte Livskick om dieter och hur man kan forma kroppen?

De som vill läsa om de nyaste dieterna för att gå ner i vikt eller om hur man ska forma rumpan kan läsa vilken tidning som helst. Däremot finns det få andra sidor som är helt fria ifrån sådana budskap, som kan erbjuda en frizon; för känsliga själar inte orkar kämpa emot bilden som levereras; för andra uppskattar att läsa om hälsa utan att få höra att allt blir bättre om du bara går ner xx kg på xx veckor eller får en plattare mage till sommarsäsongen.

Är Livskick emot LCHF, 5:2 eller andra kosthållningar?

Nej. Vi anser att alla individer har olika behov, och att varje person måste hitta en kosthållning som leder till hälsa för just den personen. Ibland debatterar vi nyttan med en diet, utifrån just den principen att en modell inte passar för alla. Vi upplever att det ibland kan råda en hetsig attityd kring en kosthållning och det är då den attityden vi ifrågasätter, inte själva dieten. Vi vill också påminna om det faktum att uteslutande av livsmedelsgrupper eller olika typer av bantning kan vara en inkörsport till ätstörningar.

Är Livskick emot träning?

Nej. Träning kan vara en riktig livskick. Någon form av träning är dessutom nödvändigt för alla – men kan se ut på olika sätt. Vi vill påminna om att motion är ett bredare begrepp än strikta gymprogram och kroppsformande övningar. Vi vill också påminna om att vara vältränad och att vara hälsosam inte nödvändigtvis är samma sak.

Livskick är inte emot människor som lägger sin tid på fitness, vi vill dock tydliggöra att personer med ”den idealt vältränade” kroppen ofta lägger MYCKET av sin tid på detta. En del gör det för att det är ett intresse, andra för att det är ett yrke. Bortsett från faktumet att denna livsstil många gånger är förknippad med ätstörningar av olika slag – så måste vi förstå att det inte är för alla.

Det är helt okej att vilja ”komma i form”, bygga muskler och öka sin träningsprestation. Men det är lika okej att inte vilja det.

Är Livskick emot viktnedgång?

Vi motsätter oss begreppet BMI och uppfattningen att en viktnedgång alllitd är nödvändig för en persons bästa hälsa. Vi uppmanar individen till att själv se till det egna behovet, anledningen till en viktnedgång, och därefter ta reda på en hälsosam väg till den eventuella viktnedgången.

Bantning är den vanligaste inkörsporten till ätstörningar och tror vi att vi måste ”bekämpa fetma” till varje pris skadar vi ofta hälsan istället för att befrämja den. Precis som med en ”vältränad” kropp kan inte en ”smal” kropp likställas med en hälsosam.

Är Livskick emot smala och vältränade kroppar?

Nej. Vi skuldbelägger absolut inte smala eller vältränade individer. Det är väldigt viktigt att inte skuldbelägga kroppar över huvud taget. Var och en måste själv utvärdera den egna hälsan, både psykiskt och fysiskt. Om man inte har ångestfyllda tankar kring sin kropp, eller kring träning och mat, och om man äter och tränar balanserat så finns heller förmodligen inga frågetecken.

Livskick är därmed inte heller för fetma. Att älska sin kropp innebär inte att man ska bli fet. Det innebär att börja med att acceptera och ta hand om sin kropp, oavsett hur man ser ut.

Det är upp till var och en att av kosmetiska anledningar även vilja gå ner de där ”sista kilona” – men det ska inte blandas ihop med vad som är hälsa.

Varför varnar Livskick för triggande bilder i sociala media?

Många bilder på smala och vältränade människor utger sig för att inspirera och motivera – och vissa av dem gör det, för vissa människor. Men bilderna leder också till jämförande av kroppar och riskerar att sätta igång en ohälsosam fixering kring kost, träning och självdisciplin.

Studier har visat att sociala medier kan trigga eller försämra ätstörningar genom att uppmuntra till sjukliga beteenden. Det kan vara svårt att veta vem som är känslig för effekterna. För varje kvinna som utvecklar en ätstörning efter att se den här typen av budskap, finns det kanske 15 eller 20 kvinnor som blir motiverade till att äta och träna utan att bli fixerade – gränsen mellan hälsosam självmotivation och självskadande beteende är luddig. Eftersom det finns ett så stort spann i budskapen och bilderna behöver man bedöma individuella sajter, konton eller bilder för att kunna veta om det är positivt eller problematiskt. Livskick vill lyfta problemet och mana till vaksamhet.

Ska vi inte vara förebilder för våra barn då?

Vi människor hamnar gärna i ett dike, och det är svårt att finna den gyllene medelvägen. Men den finns där! Vi behöver varken fastna i att låta barnen äta obegränsade mängder socker och sitta stilla hela dagarna, eller att skuldbelägga allt ”onyttigt” och hetsa dem till aktivitet. Det går att lära barn att äta med måtta. Det går att lära dem att göra hälsosamma val. Vi behöver inte kategorisera maten eller fästa skam vid olika livsmedel. Vi kan vara goda – kanske bättre? – förebilder utan att följa en diet eller ett träningsprogram.

Vad anser Livskick vara lösningen på fetmaepidemin?

Allt fler studier visar att livsstil och kosthållning, inte vikten i sig, avgör hur hälsosam en kropp är. Hälsosamma kroppar är både stora och små – och samma gäller ohälsosamma kroppar.

Att motarbeta det stigma som finns kring vikt gör också att fler människor vågar söka rätt vård, vilket leder till en förbättrad hälsa i samhället som stort. Medias hets på övervikt, och den syn på övervikt som finns i samhället (att överviktiga är lata och okunniga, har svårare att få jobb, osv), snarare ökar problemet med fetma, istället för, som många tror, att få dem att vilja gå ner i vikt och ”ta tag i sina liv”. Viktdiskriminering är alltså en del av problemet, och inte alls lösningen på det.

Vad anser vi på Livskick vara problemet?

Unga idag spenderar allt mer tid och mental energi på sitt utseende, på bekostnad av de andra aspekterna av sina liv. Relationer, fysisk hälsa och studier blir lidande. Tonåringar – både killar och tjejer – som tror att de är fula är mindre fysiskt aktiva, äter mindre frukt och grönsaker, håller oftare på med ohälsosamma metoder för viktnedgång och riskerar att drabbas av ätstörningar. De har lägre självkänsla, högre risk för depression och vänder sig oftare till alkohol och droger, tidigt och oskyddat sex, samt andra självskadebeteenden. Jakten efter den perfekta kroppen får konsekvenser för vården och kostar miljarder dollar varje år – för att inte tala om det mänskliga lidandet. Ätstörningar kryper ständigt neråt i åldrarna och missnöje med kroppen är ett faktum tidigt hos tjejer.

Studier visar att en skrämmande andel av alla kvinnor idag är upptagna med att underhålla en smal, socialt accepterad, figur. Det anses till och med viljestarkt och föredömligt att dieta. Beteendet är dessutom så normaliserat att man själv inte upptäcker att det egentligen mer handlar om något annat än att sträva efter en sund livsstil – ätbeteenden många kvinnor tror är normala, t.ex. att utesluta kolhydrater, hoppa över måltider eller extrembanta vid vissa tillfällen kan faktiskt vara symtom på en ätstörning.

Det är fullkomligt mänskligt att vilja vara attraktiv. Men vad som händer i samhället idag är att många människor strävar mot något som inte är realistiskt eller uppnåeligt, och som leder till stora konsekvenser för hälsan.

Att vifta bort kroppsidealen som något som alltid funnits funkar inte längre, för idealen blir mer extrema. Och ett ideal är trots allt alltid just ett ideal – inte den självklara sanningen för din kropp.

Var går gränsen?

Så länge din kosthållning och ditt träningsschema inte handlar om ångestdämpning eller kontroll mår du förmodligen bra. Att drabbas av dåligt samvete när man avviker från schemat är dock inte normalt, hur många det än är som skriker till dig att du aldrig får missa en träningssdag eller ”slarva” med maten. Ett hälsosamt beteende handlar inte om se på ett ägg som 70 kalorier, utan att se på det som något som ger din kropp näring. Ett hälsosamt beteende handlar inte om att se varje träningspass som ett steg mot den ideala kroppen, utan som något du gör för att du har lust. Ett hälsosamt beteende är att utnyttja både måltider och löprundor som livskickar!

Var kan jag vända mig?

Om du misstänker att du, eller någon du bryr dig om, inte har en hälsosam relation till din kropp, ditt ätande eller ditt tränande, kan du kontakta Frisk & Fri – riksföreningen mot ätstörningar. Där finns råd och stöd att få, helt förutsättnings- och prestigelöst.