Gravid på gymmet – om träning under graviditet

Idag är gravida magar ingen ovanlig syn på landets träningsanläggningar – och dessa gymmande mammor har numera forskningen på sin sida. När jag blev gravid med mitt första barn var gruppträning min stora hobby. Jag var på gymmet nästan varje dag för att utföra aerobic, step och body pump. Med plusset på stickan kom dock osäkerheten; kunde jag fortsätta träna som vanligt?

gravid, träna, träning, mamma, gym, säkert, rekommendation, råd, barnmorska, hälsohets, forskning

Mitt faktasökande då – i början av 2000-talet – gav blandade resultat. Visst fanns det de som sa att om mamman mådde bra mådde bebisen bra och att träning var sunt, men varningarna och restriktionerna var åtskilliga. Man fick inte bli för varm, fick inte få för hög puls, fick inte hålla armarna över huvudet. Jag var faktiskt ganska rädd där ett tag, och kände mig självisk och risktagande som fortsatte gå på mina pass. Samtidigt fanns rösten i bakhuvudet som sa att allt kändes kanon och att eventuell fara därför var osannolik. Besöken hos barnmorskan visade också en bebis som utvecklades alldeles perfekt. När barnmorskan frågade om jag “rörde på mig?” antydde hennes ton dock “promenader eller vattengympa för gravida”, så jag var medvetet vag med min träningsrutin.

Nästa gång det begav sig – i slutet av 2000-talets första decennium – insåg jag snabbt att inställningen var annorlunda. Mammatidningarna uppmuntrade fortsatt fysisk aktivitet och barnmorskans ton var snarare rekommenderande än förmanande när det kom till träning. I gruppträningssalen stack jag inte längre ut med min växande mage.

Det jag upplevde var forskningens utveckling på området graviditet och träning. De första vetenskapligt baserade riktlinjerna kom först 2002 och innan det valde många blivande mammor – och deras barnmorskor – försiktighetsprincipen. De första riktlinjerna följdes strax av flertalet internationella rapporter. Budskapet var överlag detsamma: aerob träning under graviditeten förbättrar den fysiska prestationsförmågan och ger dessutom kvinnan en postiv bild av den egna kroppen. Det finns inte heller några bevis för att träning skulle öka risken för missfall eller för tidig födsel.

Självklart finns det fortfarande saker du – av sunt förnuft – bör undvika. Sporter med hårda slag eller risk för fall, är till exempel olämpligt. Annars gäller dock detsamma som vid all träning, gravid eller inte: lyssna på din kropp och gör bara sådant som känns bra. Har du en komplicerad graviditet ska du förutom till kroppen lyssna på dina läkare. Sunt förnuft, alltså.

Till detta vill jag också lägga dimensionen om samhällets accelerande hälsohets. Nya forskningsråd som visar vad som är sunt är bra och intressant. Men utgå alltid från dig själv. Känner du inte för att träna de 9 månader som en graviditet utgör, känn dig inte pressad att göra det. Övervikt hos blivande mammor är ett problem idag och det finns argument för att barnmorskor ska uppmuntra till fysisk aktivitet. Men jag hoppas det kan stanna vid just uppmuntran. Det finns mycket annat att tänka på när man snart ska få en bebis i famnen!

Källa: World Village of Women Sports

Bild: Flickr/Frank De Kleine Coloring (Creative Commons)

Mer att läsa

4 kommentarer

  1. 2

    Det finns så mycket skrämsel runt graviditeter, både kring kroppen och livet efter att barnet är fött – ibland tänker jag, det är konstigt att folk fortsätter skaffa barn, om det nu är så hemskt… Jag kör på gymmet när jag känner för det, lyssnar på kroppen och gör det som känns bra, försöker ha en positiv inställning och stänger öronen för alla hemska utsagor om sömnlösa nätter som väntar. Jag tänker som du skriver, känns det bra i kroppen kan det inte vara farligt för mig eller bebisen. Tack för en bra artikel!

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>