Hur kan vi designa våra kontor för mindre stillasittande?

En stillasittande livsstil är en hälsofara och det räcker inte med att gå på gymmet och träna några gånger i veckan. Bristen på rörelse i vardagen gör att en person som motionerar då och då inte nödvändigtvis betraktas som fysiskt aktiv, vilket blir problematiskt för kontorsråttan.

stillasittande

Detta är något som KTH-forskare nu aktivt försöker göra någonting åt genom att förändra vår allt för simpla kontorsvardag. Vi lever ett liv där vi aldrig behöver ta i för att göra någonting, ett liv som inte bjuder på något som helst tuggmotstånd och där alla fysiska uppgifter förenklats. Där arbetsverktygen på jobbet och i hemmet designats för att inte vara fysiskt utmanande på något sätt. Tekniken blir mindre, men vi människor blir större.

Stillasittande och låg kroppsaktivitet påverkar både metabolism och blodkärl genom att den konstanta produktionen av det enzym och protein som rensar blodomloppet på blodfetter och blodsocker stannar av.

Ny teknik kopplas ihop med träningsutrustning
För att kunna göra vardagen mer fysisk krävande behövs egentligen inte så stora insatser. På KTH har man kopplat en dator till löpbandet och kopplat ihop en roddmaskin med en läsplatta och undersöker vad som händer om man kombinerar löpbandet eller roddmaskinen med modern teknik som Ipad.

Dessutom tittar de närmare på den nya trenden med utegym som det blir allt fler av i till exempel Stockholm, men som också poppar upp i andra svenska städer. Utegym används till exempel bland annat av taxichaufförer som mellan två körningar kan använda sin kropp lite fysiskt istället för att sitta bakom ratten hela dagen.

Designa vardagen efter behovet
Samtidigt handlar denna forskning också om att söka svar på frågan vad som egentligen menas med fysiskt aktivitet, då det är så mycket mer än att bara ägna några timmar i veckan åt att simma, springa på löpband, gå på gymmet, spela tennis eller andra olika sportaktiviteter.

– Det är en sak att säga att vi sitter för mycket. Men vi har redan tillräckligt med dåligt samvete för att vi rör för lite. Det dåliga samvetet ska inte bäras av individen. Det ansvaret ska bäras av oss som är med och designar vardagen, säger Helena Tobiasson, en av forskarna som jobbar med detta.

Källa: KTH

Foto: Licette Arogén

Mer att läsa

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>