”Jag vill att du ska börja se vad DU mår bra av” – Intervju med Elina Sundström om boken ”Hälsohets”

Den 10 september gavs boken ”Hälsohets” ut. Både titeln och framsidebilden skriker tydligt ut sitt budskap: ”hälsa” är idag inte alltid något hälsosamt. En tanke som inte är ny för dig som läser Livskick – men kanske för många andra därute. Vi valde att ställa några frågor till bokens författare: Elina Sundström.

Elina är frilansande journalist och föreläsare och har tidigare gett ut boken “Jag är också viktig” (2012) om att vara ung anhörig till en familjemedlem med funktionshinder. Hon tillhör dessutom den nämnda skaran av Livskick-följare, och boken går i helt i linje med våra grundtankar. Boken inkluderar både en bakgrundinformation och fakta, personliga historier ur livet, samt tips och råd för att ta sig ur hetsen. Det sistnämnda är något dess författare fortfarande kämpar med, vilket gör tilltalet ärligt ger en uppfriskande blandning av frustration och hopp. Precis som i den här intervjun med Elina:

Varför bestämde du dig för att skriva en bok om Hälsohets?

Hälsohets_omslag—Jag såg att det var ett samhällsproblem. Det är inte bara några få med mig som mår dåligt av att inte duga, inte tycka om sin kropp och som har ångest och känner sig dåliga över mat, träning och allt annat man ”ska göra”.
—Så många i dag mår då dåligt inombords och är stressade. De är fiende med sig själva och sina kroppar och det förstör stora delar av deras liv. På samhällsnivå kan vi se att allt fler blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar. Vi behöver stanna upp och se vad det är som har gått snett och vad vi kan göra för att förändra synen på hälsa och hela samhällsklimatet kring detta.
—Vad är det vi kämpar så hårt för egentligen? Varför ska allt gå snabbt och varför ska vi vara så perfekta och klara allt själva? Jag tror att vi måste fundera över vad vi egentligen mår bra av, vad vi behöver och vilket samhälle vi vill leva i. Min bok är en kommentar på dessa frågeställningar.

Hur känns det att ta upp ett så redan omdebatterat ämne?

—Jag tänker att det inte är så omdebatterat på djupet. Jag saknade ett samhällsperspektiv på varför det blivit så viktigt vad vi äter och hur vi tränar. Hälsa i form av mat och träning är omdebatterat, men inte hetsen och hur den kan kopplas till klass, karaktär, identitet och ett individualistiskt samhällsklimat. Inte heller hur hetsen hänger ihop med ohälsosamma uttryck som stress och en dömande inställning.

—Jag tror dessutom att alla jag intervjuat i boken sagt att den här boken behövs.

Så du var aldrig rädd för att ge dig in i ”hälso”-debatten?

—Som sagt: boken behövs. Däremot var, och är, det ångestfyllt att gå ut med min egen berättelse – om hur jag kämpar med mat, stress, självkänsla och bristande ork. Jag vill också vara den där supermänniskan. Jag har gått länge i terapi, och läst mycket psykologi och hälsa – både på egen hand och utbildningar – men jag mår fortfarande inte bra. Det är ofta ett hårt, långt jobb med mycket skam inblandat, att ta sig ur psykiska bekymmer.

Varför valde du att inkludera personliga berättelser – din egen och andras – om hälsohetsens effekter?

—Att se statistik eller debattera kan visserligen vara ögonöppnande nog, men jag tror att man får en djupare förståelse genom att kombinera samhällsperspektivet med att möta enskilda individer som har kunskap i frågan. Vi människor tar lättare till oss när vi får möta andra människor, enskilt, och höra deras berättelser. Det hoppas jag boken kan erbjuda. Och att alla ska hitta åtminstone någon historia som talar till dem, som får just dem att känna igen sig eller få en bättre insikt i vad hälsohetsen kan göra.

Berättelserna i boken spänner över flera områden. Stress, prestationskrav och ätstörningar tas upp utifrån första-personsperspektiv och i intervjuer. Vid sidan av kända namn som ”PT-Fia” bidrar Livskicks redaktör Liselotte Howard med en text i boken (tidigare publicerad i tidningen Insikt, om med medverkan av både vår chefredaktör Johanna och bloggare Jenny). Även bloggare Linda medverkar.

Elina pratar dessutom med experter, för att ta reda på hur och varför hälsohetsen uppstår, samt undersöker vägar för att ta sig ur den:

Hur valde du ut de metoder för ett friskare liv som tas upp?
Elina Sundström

Elina Sundström

—Jag ville ge både bredd och djup på olika sätt att få hjälp, för att hjälpa andra att reflektera på egen hand kring hälsa. Samtalsterapi känner nog de flesta till, så därför inkluderade jag även metoder som gestaltterapi, yoga och ridterapi. Jag hoppas att detta gör att läsaren kan hitta den metod de tror passar just dem. Somliga vill prata, andra använda mer kroppsbaserad terapi för att komma åt känslorna.

—Det finns otroligt många olika terapimetoder och jag valde några som jag själv var nyfiken på eller hade erfarenhet av – jag är ärlig med att det är ett högst subjektivt urval.

Vilken del av boken var svårast att skriva?

—Jag är van vid att ”gömma” mig bakom andra som journalist, så jag hade svårast i den diskuterande delen om hälsa och varifrån hälsohetsen kommer. Även i ”Min önskelista för ett mer välmående samhälle” var jag tvungen att uttrycka mig i egen person, vilket känns ovant.

—Jag har ju gjort mycket research, har gått utbildningar inom hälsa, och pratat med professionella – men fortfarande var det läskigt att faktiskt stå för att det här är nu mina ord. ”Jag är ju ingen forskare, kan jag säga detta?”

—Jag vill se en förändring för ett mer tillåtande, öppet, vänligt och mindre stressat och pressat samhällsklimat och står för orden jag säger – men kritik kan man alltid få och behöver stå ut med.

Om man bara skulle läsa en del av boken: vilket önskar du att man då skulle läsa?

—Önskelistan skulle jag vilja att man läser och börjar prata kring. För att föra upp det på den där samhällsnivån jag var inne på. För enskilda individer så tror jag att ”Varifrån kommer hälsohetsen” kan ge helhetsperspektivet; kring en problematik många känner sig ensamma i.

Till den som anser att hälsohetsen inte finns eller är överdriven: Vad vill du säga?

—Det finns alltid människor som inte förstår psykisk ohälsa. De tycker att man ska ”tänka lite positivt”, ”inte vara så känslig”, ”rycka upp sig” eller ”sluta tänka så mycket”…. Tack för tipset – om det var så enkelt hade inte så många mått så dåligt…

—Det borde höra till allas intresse att förstå sina medmänniskor, även om man själv inte har problem med mat, träning, stress eller självkänsla. Och psykisk ohälsa är inget att leka med! Hälsohetsen är ofta sammanlänkad med både ångest och att slå på sig själv väldigt hårt; känna sig missnöjd, otillräcklig och ibland rent av avsky sig själv. Sådana känslor kan leda till djupare saker, som depression och annan allvarlig ohälsa. Det handlar om så mycket mer om vad som ligger på tallriken eller vad man tycker om sin kropp.

Till den som känner sig utsatt för hälsohetsen: Vad vill du säga?

—Du är inte ensam! Samhället är stressat och många lider i det tysta. Och: Det finns hjälp att få och du kan må bättre – och bra. Inte när du ”lyckats” förändra kroppen, utan just som du är. Man kan givetvis få ha mål i träning och vilja få resultat – men ditt värde sitter inte i sådant. Se på dig själv vänligare, som du skulle se på en nära vän. Och börja se vad du mår bra av och inte – psykiskt, fysiskt, socialt. Inte utifrån vad andra tycker, utan just DU.

Läs mer om Hälsohets hos Miro Förlag och köp boken hos till exempel adlibris.

Bilder: Miro Förlag/Anicia Elvira

Mer att läsa

5 kommentarer

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>