Magen del 1: bakgrund

Livskick kommer i en fyrdelad artikelserie att koncentrera sig på den viktiga magen. Vi har alla olika relationer till våra magar, och då menar jag insidan, inte utsidan. Vissa tänker inte så mycket på den, andra förstår inte varför magen lever sitt egna liv.

Det finns all anledning att gå in djupare bakom det som är både viktigt och som samtidigt skapar frustration. Till vår hjälp har Livskick använt sig av boken Magen – bakterier, buller och brak (flera författare, Karolinska Institutet, University Press,  2008). Andra källor är Vårdguiden.

Vet ni att vi under en livstid sätter i oss ca 25 ton mat och 50 000 liter vätskor? Med det perspektivet blir det förstås intressant att se vad vi egentligen äter och hur det påverkar oss (en artikel om kostfiber kommer!). Och till viss del också hur vi äter. Det sägs att lugn och ro vid matintag kan leda till bättre matsmältning.

I mag- och tarmkanalen sitter en mängd bakterier. Ungefär ett kilo bakterier och mer än 1000 olika arter. I jämförelse med antalet bakterier i vår kropp, så är mag- och tarmkanalens bakterier 10 gånger fler. Det är detta som brukar kallas för tarmfloran. Den är helt nödvändig för ett friskt liv. Men också orsaken till att vi har en rad sjukdomar, ifall tarmfloran är obalanserad – titta bara på dessa folksjukdomar: diabetes, övervikt, allergier, reumatiska sjukdomar och även psykiska sjukdomar. I en av våra artiklar kommer vi att koncentrera oss på sjukdomar i mag- och tarmkanalen. Vid depression är det vanligt att vara förstoppad, frågan är vilket som kommer först – depressionen eller förstoppningen? Att må dåligt i mag- och tarmkanalen påverkar vår sinnesstämning, som en naturlig följd.

Att vi är medvetna om vad som sker i vår tarm har kanske ett svar i att den är så tät på nervceller. Efter centrala nervsystemet är tarmen den som är tätast på nervceller. Och därför är det inte konstigt att ett stort antal läkarbesök handlar om magen. Det här tar givetvis industrin på allvar och svarar med olika probiotiska produkter, allt för att blidka våra magar. Och för att tjäna pengar.

Från munhåla till ändtarm – hur fungerar det?

mageMunhålan

Det är redan här som matsmältningen börjar. Med hjälp av saliven och att vi tuggar maten, börjar resan ner i mag- och tarmkanalen. Saliven utsöndras av spottkörtlarna, och den innehåller enzymet amylas, som börjar nedbrytningen av kolhydrater.

Matstrupe

Från svalget till magsäcken sträcker sig den ca 25 centimeter långa matstrupen. Med hjälp av dess väggmuskler transporteras maten snabbt ner från svalget till magsäcken.

Magsäck

Här blandas mat och dryck, och nedbrytningen fortsätter. Den tjocka slemhinnan i magsäcken utsöndrar slem (mucin), saltsyra, pepsin och gastrin. För att slemhinnan inte ska skadas av den sura miljön, så skyddar slemmet och det fungerar även som smörjmedel. Pepsin, som arbetar vid lågt pH-värde (höga halter av saltsyra), startar nedbrytningen av proteiner i födan. Hormonet gastrin stimulerar utsöndringen av saltsyra. När sedan maginnehållet töms och släpps vidare till tolvfingertarmen, så utsöndras hormon som minskar/stänger av saltsyreproduktionen.

Tolvfingertarmen

Första delen av tunntarmen kallas för tolvfingertarmen. Dess längd motsvarar tolv fingrars bredd, ca 25 centimeter, varav namnet. Den totala längden på tunntarmen varierar mellan 6 och 9 meter. Orsaken är okänd, trots den stora skillnaden. I början av tolvfingertarmen kommer saft från bukspottkörteln och galla från levern. Det är dags att titta närmare på matsmältningen.

Bukspottkörteln

Det händer en hel del med hjälp av bukspottkörteln. Vi listar huvuddragen:

  • 2 liter bukspott kommer från denna körtel, per dygn
  • Bukspottet innehåller bikarbonat som neutraliserar saltsyran från magsäcken. Annat innehåll är trypsin, lipas och amylas
  • Andra hormoner som utsöndras av bukspottkörteln är insulin, och det ser till att glukos transporteras vidare från blodbanan till kroppens celler
  • Trypsin bryter ner proteinerna till korta bitar av aminosyror, s.k. peptider som sedan bryts ner till aminosyror
  • Lipas bryter ned fetter till fettsyror
  • Amylas bryter ned kolhydrater till socker, som sedan sugs upp av tunntarmen under fortsatt matsmältning.

Galla från levern

Genom samma öppning som saften från bukspottkörteln kommer, rinner galla ut i tolvfingertarmen. Detta genom att hormonet kolecystokinin (CCK) utsöndras  när mat kommer ner i tolvfingertarmen.

De mängder av gallsyror som nu tömmer sig till tarmen är nödvändiga för att underlätta fetternas upptag i tarmen. De blir vattenlösliga helt enkelt. Per dygn ger levern ifrån sig 0,5-1,5 liter galla. En stor mängd kolesterol utsöndras också.

Tunntarmen

Total yta kan uppgå till mellan 200-500 kvadratmeter. Omsättningen av slemhinneceller är var femte dag. I tunntarmen fortsätter nedbrytningen av födoämnena så att de kan sugas upp av tarmens slemhinna, som är tjock och veckad. Den jobbar med sina muskler och blandar innehållet med enzymer. Sedan rinner det ut i tjocktarmen. Längre ner i tunntarmen både utsöndras och sugs upp vätska och safter.

Tjocktarmen

I den drygt en meter långa tjocktarmen fortsätter bearbetningen, med huvuduppgiften att suga upp vatten och salter från tarminnehållet. Det är matrester, bakterier och rester av tunntarmslemhinna. Innehållet från tunntarmen stannar mellan 18-24 timmar innan tarmen töms. Behovet av att tömma sig kommer från nervsignaler till tjocktarmen, den gastrokoliska reflexen.

Ändtarmen

Mängden avföring per dag är ett par hekto. Det kan vara stor skillnad på hur ofta vi tömmer oss. En del har behovet att gå varje dag – andra tömmer sig 3-4 gånger per dag. Ju fler fibrer i kosten, desto oftare går vi. Det finns inga tumregler på vad som är bäst – det beror på din kosthållning, bakteriefloran och tarmen själv.

Bild: Pixabay

Mer att läsa

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>