Magen del 2: försvar och sjukdomar

Det är en stor mängd bakterier som är verksamma i mag- och tarmkanalen, och magens och tarmens aktivitet styrs av det autonoma nervsystemet. Det innebär att vi inte kan reglera magen och tarmen med viljan.

IBS

I tarmslemhinnan har vi ett väl representerat immunförsvar.

Det specifika immunförsvaret: det aktiveras när det har upptäckt en fiende. Då tarmen är frisk så vilar detta försvar. Det kan även minnas de molekyler som det tidigare stött på under livet. Detta försvar är ett viktigt underlag för det som kallas immunitet.

Det ospecifika försvaret: arbetar hela tiden och är förmodligen delansvarigt för att hålla balans i normalfloran. Det skyddar även slemhinnorna och för att de ska hålla sig friska och icke-inflammerade. Det ospecifika försvaret ser till att det specifika försvaret är i stillhet, och att det aktiveras när det behövs.

Två sjukdomar i fokus – Reflux och IBS

Reflux är den vanligaste sjukdomen i matstrupen. Den ”backventil” som den övre magmunnen ska fungera som, är då otät, vilket gör att det sura innehållet åker tillbaka i matstrupen och i vissa fall ända upp i munnen.

Symtom:

  • sura uppstötningar/halsbränna
  • smärta bakom bröstbenet, exempelvis nattetid eller vid framåtböjning – ”bröstbränna”

Komma fram till diagnos:

  • anamnes (sjukdomshistoria) leder ofta till korrekt diagnos, då symtomen är typiska för reflux
  • kan finnas skäl för gastroskopiundersökning (se fördjupning nedan!)
  • mäta den läckande syran uppe i matstrupen ”24 timmars pH-mätning”

Behandling:

  • medicinering: tabletter som minskar saltsyreproduktion
  • undvika: kaffe, rökning, alkohol – samtliga ökar saltsyreproduktionen
  • operation vid svåra symtom, kallas för fundoplikation – går ut på att förstärka övre magmunnen och återställning av backventilsfunktionen

IBS står för irritable bowel syndrome. I boken Magen – bakterier, buller och brak, som vi utgår från i denna artikelserie, är en svensk benämning funktionella mag- och tarmbesvär (s. 89, Karolinska Institutet, University Press 2008):

Symtom:

  • störd mag- och tarmfunktion vad gäller rörelsemönster som resulterar i diarrér, förstoppning eller omväxlande mellan båda tillstånden.
  • uppblåst mage är ofta ett symtom som patienter klagar över
  • magen signalerar lätt smärta

Vad är orsaken bakom IBS?

Det som är besvärligt med IBS är att det finns inga klara indikationer på varför tillståndet uppkommer. Det som har noterats att det är vanligare hos dem där även familjemedlemmar har ”känsliga” magar, eller diagnostiserats som kolikbarn. Det har också visats att de patienter som söker hjälp för IBS har större grad av ångest, oro och nedstämdhet, i jämförelse med dem som inte söker hjälp. Annars är de psykologiska besvären totalt sätt inte större än hos övriga befolkningen

Vad ordineras vid IBS?

Det finns ingen medicinsk bot mot IBS, däremot kan du som drabbas vara proaktiv och se till att du skapar gynnsamma villkor för din mage. Symtomen kan lindras av kostråd (minns ni vad forskaren Elisabeth Norin sa på Allt för Hälsan? Kolla här!) och se till att inte utsätta sig för stress, som kan förvärra symtomen. Tillskott såsom icke fermenterbart bulkmedel kan också vara ett alternativ. Viktigt är goda regelbundna vanor, både när det gäller matintag och besök på toaletten. Sjukdomen ses som godartad, även om besvären kan vara långvariga/livslånga. Men det behöver alltså inte leda till cancer eller annan allvarlig sjukdom.

Fördjupning – hur undersöker man magen och tarmen?

Endoskopi: för att titta på slemhinnan och bedöma dess status, ta prov (från slemhinnan eller misstänkta tumörer), eller ta bort polyper – för man in ett instrument via mun eller ändtarm.

Gastroskopi: denna undersökning används för att titta på:

  • matstrupen
  • magsäcken
  • tolvfingertarmen

Ett gastroskop är ett böjligt instrument som förs in genom munnen. Inför denna typ av undersökning är det viktigt att man är fastande, för att sikten inte ska skymmas. Undersökningen kan vara obehaglig, och därför är det bra att förbereda sig med kunskap kring den. På vårdguiden skriver de om gastroskopi på ett lättillgängligt sätt!

Koloskopi: tjock- och ändtarm undersöks med koloskop, ett instrument som förs in genom ändtarmsöppningen. Innan undersökningen så måste tjocktarmen rengöras så att ingen avföring finns kvar – något som kan kännas jobbigt.

Rektoskopi och proktoskopi innebär att man enbart blir undersökt i ändtarmen eller ändtarmsöppningen. Vid rektoskopi räcker det att tarmen har tömts på vanligt vis. Läser man vårdguidens information står det att viss rengöring kan vara nödvändig. Här kan du läsa om rektoskopi. Ingen förberedelse krävs vid proktoskopi.

Källor:

Magen – bakterier, buller och brak, Univeristy Press 2008, Norin et al
Vårdguiden

Bild: Pixabay

Mer att läsa

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>