Magen del 4: laktos – och glutenintolerans

I vår sista del om magen ska vi prata om laktos- och glutenintolerans, något som drabbar många i Sverige. Här ska vi bena ut vad det innebär och vad man kan tänka på.

gluten

Celiaki, glutenintolerans

Glutenintolerans innebär att du inte tål gluten som är ett protein som finns i vete, korn och råg. Mest gluten finns det i vete. En person som inte tål gluten får en inflammation i tunntarmens slemhinna, och tarmluddet villi skadas. Konsekvensen av det gör att näringsämnen inte kan tas upp på ett normalt sätt. Följande brister kan uppkomma: B-vitamin, folsyra, järn och zink. Andra symtom som är vanliga vid denna sjukdom är buksmärtor, viktminskning, samt diarréer. Det finns även andra kopplingar till glutenintolerans – som till exempel muskelsvaghet, infertilitet och störningar i sköldkörtelfunktionen.

Med hjälp av gastroskopiundersökning kan prover tas för att konstatera glutenintolerans. Har du konstaterad glutenintolerans måste du anpassa kosten hela livet. Idag ser industrin att behovet finns, och hyllorna med glutenfria alternativ ökar. Sjukdomen är vanlig, då den förekommer hos ca 1 % av befolkningen (det finns viss ärftlighet).

Du kan läsa mer om glutenintolerans på Celiakiförbundets hemsida.

Laktosintolerans

laktosSom små barn, då vi är nyfödda, tål vi mjölksockret i vår mammas bröstmjölk. Den förmågan minskar när vi blir äldre. En stor del av världens befolkning tål inte laktos, och det för att enzymet laktas (som sitter på tarmluddet, villi)  inte längre produceras. Laktaset spjälkar laktosen till glukos och galaktos. Vid avsaknad av laktas passerar laktosmolekylerna vidare ner i tarmen och bryts då istället ner i tjocktarmen och fettsyror och vätgas bildas. Vätgasen gör så att buken blir uppblåst och andra symtom som uppkommer är magknip, ökad gasbildning (pruttighet) och diarréer.

I Skandinavien tål de allra flesta laktos, upp emot 95 %. För att undersöka laktosintolerans tar man hänsyn till den vätgas som bildas. Patienten får dricka en bestämd mängd laktoslösning och sedan analyseras gasen i utandningsluften (den vätgas som bildas i och med att laktosen först bryts ned i tjocktarmen tas även upp av tarmslemhinnan, transporteras vidare ut i blodet och vädras slutligen ut genom lungorna).

Källor:

Magen- bakterier, buller och brak, Norin et al, University Press, Karolinska Institutet, 2008
Näring och hälsa, Ulla Johansson, Studentlitteratur, 2004

Bilder: Pixabay

Mer att läsa

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>