Medelhavskosten kan vara nyckeln till ett friskt liv

Hälsoeffekterna som fås av kosthållningen vid Medelhavet går inte att förneka – forskningen pekar åt att detta kan vara en nyckel till god hälsa. Här skriver biologen Livia Wanntorp om medelhavskostens historia och vad det är som för med sig de stora hälsofördelarna.

medelhavskost

Medelhavskostens historia

Sambandet mellan medelhavskost och hälsa nämns för första gången skriftligt 1963 av G. Castelvetro, en italienare invandrad till England (Castelvetro 1963). I sin artikel beklagar han sig över den engelska befolkningen, som han tyckte åt för mycket kött och för lite frukt och grönt – tvärtom mot vid Medelhavet där befolkningen också mådde bättre.

Det dröjde till 1984 innan den första vetenskapliga långsiktiga studien om medelhavskost och relaterade hälsoeffekter kom. I den studien kartlade man kostvanor och livsstil hos 16 olika grupper av människor från medelhavsländer, och jämförde dessa aspekter med andra länder utanför Medelhavet. Studien visade att dödligheten vid medelhavsländerna var mycket lägre än utanför Medelhavet.

Ytterligare tio år senare publicerades en annan större studie (MONICA – Multinational MONitoring of trends and determinants in CArdiovascular disease) som belyste liknande aspekter av medelhavskost, samt konstaterade att befolkning från olika medelhavsländer åt samma typ av mat även om de lagade den på lite olika sätt. Den lista av råvaror som ingick i medelhavskosten inkluderade frukt och grönsaker, nötter (speciellt mandel), pistaschnötter, hasselnötter och valnötter. Vidare åt man mycket oliver och olivolja, baljväxter (varav mest kikärtor, bönor, linser), olika örter (särskilt timjan, rosmarin, basilika), kryddor (speciellt muskot, kanel och saffran), fisk och skaldjur, sädesslag (fullkorn), kött (främst från får, get, lamm), och slutligen drack man vin.

Hälsoeffekter av medelhavskostens råvaror

Det finns idag många studier som berättar om hälsoeffekter hos alla dessa råvaror. Enligt rapporten nämnd ovan var olivolja (vilken användes hela tiden vid matlagning) och vin som ackompanjerade vardagsmaten viktigast – och också de två gemensamma nämnarna inom kost hos alla de studerade länderna.

Olivolja och vin innehåller fenolrika föreningar som har visats kunna minska inflammation och också den typ av stress som alltid inträffar efter att vi har ätit (oxidativ stress). Särskilt intressant i sammanhanget är en speciell sorts fenolföreningar, kallade secoiridoider, som finns mer eller mindre bara i oliver och olivolja. Dessa föreningar har visat sig ha en positiv effekt mot övervikt, diabetes av typ 2, och även vissa former av cancer (Gerber & Hoffman, 2015). Olivolja har dessutom visats vara den bästa källan för en annan typ av polyfenoler, lignaner, vilka är växtämnen som liknar kroppens eget östrogen (fytoöstrogener), och som kan minska risken för bröstcancer hos kvinnor i klimakteriet.

Huruvida det är medelhavskostens råvaror i sig som har de positiva effekterna för befolkningen kring Medelhavet, eller om andra faktorer också spelar in, går inte att dra slutsatser om i dagsläget. Fler långtidsstudier behövs för att besvara frågan ingående, men nuvarande forskning pekar på att det också finns andra faktorer som spelar roll. Bland annat påpekar undersökningarna hur viktigt det är att spendera sitt liv utomhus, vilket kopplas till en högre grad av fysisk aktivitet. Utomhuslivet skapar också bättre förutsättningar för syntesen av vitamin D och därmed ett starkare immunförsvar.

Solmängden är svårt att förändra här i Norden – men däremot har vi i Sverige alla klara förutsättningar för att äta enligt medelhavskostens principer och på så sätt skapa en bra hälsa ändå.

Medelhavskost – en checklista:

  • Grönsaker och frukt
  • Nötter (främst mandel, pistasch, hasselnötter och valnötter)
  • Oliver och olivolja
  • Baljväxter (kikärtor, bönor, linser)
  • Örter (särskilt timjan, rosmarin, basilika)
  • Kryddor (främst muskot, kanel och saffran)
  • Fisk och skaldjur
  • Litet intag av kött (främst från får, get och lamm)
  • Sädesslag (fullkorn/oförädlade varianter)
  • Måttliga mängder kött (främst lamm, får, get)
  • Måttliga mängder vin i samband med måltider (kom ihåg att det inte är alkoholen i sig som ger denna positiva effekt utan polyfenolerna i vinet!)

Källor (förutom redan angivna):

  • Gerber & Hoffman. 2015. The Mediterranean diet: health, science and society
  • British Journal of Nutrition. Doi: 10. 1017/S0007114514003912.
  • Maria Maraki, Labros S. Sidossis. Update on lifestyle determinants of postprandial triacylglycerolemia with emphasis on the Mediterranean lifestyle. American Journal of Physiology – Endocrinology And Metabolism, 2015; ajpendo.00245.2015 DOI:10.1152/ajpendo.00245.2015

Bild: Pixabay

Mer att läsa

2 kommentarer

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>