Mental bakfylla: När även det roliga tröttar ut (en berättelse om HSP)

Jenny tycker det är härligt att umgås med familj och vänner. Hennes jul var en sådan där som många drömmer om; med stort umgänge och mysiga middagar. Men sedan kom den; den mentala baksmällan. Här delar Jenny och Sofia med sig av en verklighet som många delar; som en högkänslig person.HPS mental bakfylla

Vårt julaftonsfirandet började i kyrkan, traditionsenlig med levande julkrubba för att efterföljas av julfirande hemma hos oss. Vi var många tillsammans, vi åt, drack, tittade på Kalle Anka, fick besök av tomten och spelade julklappsspelet. Vi umgicks till sena kvällen. Juldagen fortsatte med att vi var bortbjudna på lunch. Allt var väldigt, väldigt trevligt. Allt kändes bra….  Men sedan kom den mentala tröttheten, som om jag hade sovit alldeles för lite under alldeles för lång tid. En trötthet kryddad med bitter lättirriation, som för omgivningen faktiskt skulle kunna te sig som ett slags dåligt humör. I själva verket fanns ingenting alls att sätta fingret på som hade gått fel, ingenting; för hur skulle det kunna vara fel att träffas, umgås och ha trevlig tillsammans…?

Ibland har jag trott att jag är väldigt ensam om att känna så här, men jag har blivit varse om att så inte alls är fallet:

Den här mentala tröttheten efter sammankomster med många människor. Tröttheten efteråt – hur trevligt det än varit. Som om en sovit alldeles för lite. Mental bakfylla, på något sätt. Känner ni igen er?

Efter julaftonsfirandet i år lade jag ut de fetstilade raderna i två olika grupper på Facebook som jag är med i. Det dröjde inte länge innan kommentarerna började ramla in, en efter en kände igen sig och människor förstod. Många förstod precis hur utmattande social samvaro med många människor kan upplevas efteråt, och många tyckte också att just orden mental bakfylla vad väldigt träffsäkert för hur en kan känna sig.

De två grupperna på Facebook är för personer som identifierar sig som HSP – en förkortning för ‘Highly Sensitive Person”. Begreppet HSP myntades på 1990-talet av den amerikanska forskaren och psykoterapeuten Elaine N Aron och kan fritt översättas “högkänslig person” eller “högsensitiv person”. HSP är ingen diagnos, utan en beskrivning av hur vissa människor, liksom vissa individer hos många andra djurarter, fungerar då de är lite känsligare än andra. En grov uppskattning säger att ca 15–20% av alla människor, liksom individer bland en uppsjö av andra djurarter, kan beskrivas som högkänsliga.

Kännetecken för HSP

Nedan följer en uppräkning av några vanliga och utmärkande kännetecken för en HSP-personlighet:

  • Föredrar att stå vid sidan av snarare än att kliva rätt in i en ny social eller rumslig situation, för att därigenom få tid på sig att observera och reflektera innan man aktivt engagerar sig i situationen.
  • Är väldigt medveten om detaljer, nyanser och små kontraster.
  • Vill överväga alla detaljer och möjliga konsekvenser innan man handlar. ”Gör det en gång och gör det rätt.” Detta medför att man som HSP fattar beslut långsammare än många andra, är mer medveten om risker och möjligheter, och anses långsam men korrekt eller rent av perfektionistisk.
  • Är mer medveten om andras tankar och känslor än vad de flesta är, p.g.a att man är duktig på att fånga och tolka sociala icke-verbala signaler. Vilket gör att man ofta gissar rätt med hjälp av sin intuition.
  • Åsamkas ofta större lidande p.g.a. dåliga uppväxtförhållanden än vad andra gör, men kan också ha vunnit mer än andra om man har vuxit upp under goda förhållanden.
  • Handlar mer samvetsgrant än andra p.g.a att man är så starkt fokuserad på orsak och verkan (d.v.s. risker och möjligheter). Vanligt är därför att man som HSP tänker att ”Tänk om alla lämnade skräp efter sig på det viset” eller ”Om jag inte blir färdig med mitt jobb i tid kommer jag att sinka andras”.
  • Är ovanligt bekymrade över sociala orättvisor och miljön, samt uttrycker ofta ett starkt känslomässigt engagemang. T.ex. ”Jag kunde inte bara stå där och låta det hända henne” eller ”Jag försökte under flera år aktivt att få andra att förstå innebörderna av den globala uppvärmningen”.
  • Behöver inte så mycket stimuli för att bli överstimulerad eller upphetsad. Detta leder till att man ofta har sämre prestationsförmåga än andra, t.ex. vid tävlingar, framträdanden, vid tal i offentliga sammanhang eller när man träffar en välomtalad människa för första gången, om man observeras av andra när man utför en syssla, vid tidsbegränsade tester samt på platser som är högljudda eller vid större folksamlingar.
  • Är begåvad, är konstnärlig eller har en passion för att ta del av olika konstformer.
  • Har ett starkt spirituellt intresse och utövar det.
  • Beskriver ofta en större känslomässig reaktion än andra vid olika händelser.
  • Upplever ofta förändringar i tillvaron som stressiga.
  • Har ofta ovanligt livliga eller färgstarka drömmar.
  • Minns att man haft sådana här särdrag redan som barn.
  • Klagar mer än andra över att man är överstimulerad eller över att vissa miljöer upplevs som obehagliga.
  • Har en större sensorisk känslighet — darrar lätt, har ett mer reaktivt immunförsvar och har en lägre smärttröskel. Får ofta större reaktioner av koffein och mediciner än vad andra får.
  • Pratar på ett hänsynsfullt vis, ibland på ett indirekt sätt. Ger antydningar i stället för direkta uppmaningar.
  • Tycker att naturen har en särskilt helande och lugnande effekt, eller att man oftare än andra blir rörd av dess skönhet. Förtjust i djur, växter och att vara nära eller i vatten.

Min upplevelse av att vara högsensitiv

Min jul var, som du kan läsa ovan, väldigt fin. Men den var också oehört utmattande för mig. Det handlar om en känsla, ett läge av oerhört trötthet där både kropp och knopp plötsligt drabbas av energibrist. Det handlar om ett behov av återhämtning, av att bara vara i sig själv och sin kropp, liksom stänga in sig utan allt för mycket stimuli. Det här är givetvis svårt när en lever I en familj med flera barn, vilket också kan leda till både missförstånd och irritationsmoment. Jag är i själva verket varken arg, sur eller på dåligt humör. Jag är bara i ett tillstånd där jag inte orkar särskilt mycket.

Jag vill verkligen poängtera att det här absolut inte har någonting att göra med om jag tycker om människorna jag umgås med eller inte. Det handlar inte om att människorna jag träffar skulle vara energitjuvar, inte alls. Jag kan trivas alldeles utmärkt i sammanhanget, bland människorna och i miljön, men ändå är effekten i efterhand utmattning. Jag behöver återhämtning och kan känna mig oförklarligt trött.

Jag kommer ihåg när jag var i Turkiet för några år sedan tillsammans med mina arbetskamrater; vi hade ett utbyte med andra förskolor i andra länder. Det var trevligt och roligt. Det var lärorikt och intressant. Under dagarna träffade jag många människor, trevliga och härliga människor, men jag möttes också av många nya intryck. Intressanta och spännande intryck som väckte både tankar också funderingar. Det här krävde såväl energi och eftertanke. Jag minns att det blev så väldig tydligt en del dagar att jag upplevde mig tröttare än en del andra. När kvällen kom och middagen var avslutad kunde de andra vilja gå vidare ut på stan, på någon bar eller på något café. Jag var så oehört trött och ville tillbaka till hotellrummet. Jag behövde dra mig tillbaka.

Sofias upplevelse av att vara högsensitiv

En som också känner trött efter sociala sammankomster är Sofia, som ofta känner sig obekväm i sociala sammankomster där det är många människor – och speciellt när det är människor hon inte känner så väl att hon skulle kunna prata avslappnat med dem. Hon beskriver det som att ”mingel verkligen inte är hennes grej”. Sorlet som uppkommer när många människor samlas påverkar henne, och hon upplever att alla intryck gör henne mentalt utmattad. Är det färrre personer inblandade i en sammankomst upplever hon att det blir mindre ansträngande.

Sofia märker skillnad på hur hon påverkas mellan om det enbart handlat om en social sammankomst eller flera tätt inpå varandra. Om det endast har varit en dag där hon har träffat många människor upplever hon inget speciellt dagen efter, men om det däremot har varit många sociala tillställningar tätt inpå varandra behöver hon längre tid ensam för att kunna återhämta mig. Hon beskriver tröttheten hon kan känna av sociala sammankomster som snarare en mental utmattning än fysisk.

Det är främst egentid som gör att hon kan ladda batterierna. Andra aktiviteter kan bli lidande av tröttheten, men hon vill ändå inte jämföra det med då en känner sig allmänt trött. Hon kan vara jättetrött och inte orka umgås, men samtidigt ha energi till att göra andra saker – så länge hon är ensam. Däremot säger hon sällan till vänner att hon inte orkar umgås. Sofia menar att hon försöker stå ut.

Acceptera och ta ge dig själv det du behöver

Vetskapen om att andra också känner den här tröttheten av sociala sammankomster hjälper, både mig och Sofia. Sofia minns att det var svårare när hon var yngre på grund av omgivningens reaktioner, då kunde hon uppleva att hon fick en stämpel på sig som ”tråkig”. När Sofia via en kompis blogg kom i kontakt med begreppet HSP beskriver hon det som att allt plötsligt blev solklart. Hon hade länge undrat varför hon känt sig så trött av att umgås med sina vänner. När hon läste om HSP lindrade det hennes dåliga samvete över att hon blev trött av att umgås med människor hon tycker om. Det skapades också en förståelse och acceptans över att hon har ett behov av att vara för sig själv ibland och hon konstaterar att det också är helt okej.

Själv tänker jag att ett viktigt steg i att må bra i sig själv är att acceptera sig själv som en och också ge en själv det en behöver.  Ibland är det med blandade känslor jag drar mig tillbaka innan en del andra i mitt sällskap, men jag är glad att jag gör det när jag behöver det. För mig, precis som för många andra, kan även det roliga trötta ut.

Källa: Aron, E. (2010:6–7). Psychoterapy and the Highly Sensitve Person. Improving Outcomes fot That Minority of People Who Are the Majority of Clients.

Bild: Pixabay.com

Mer att läsa

5 kommentarer

  1. 1

    Beskrivningen av en HSP påminner en del om beskrivningen av en introvert person (som ju också behöver egentid för att ”ladda batterierna”). Vad är skillnaden?

    • 2

      Hej Karina, Jenny som skrivit artikeln har hittat fakta som visar att HSP-personer kan vara både introverta (ca 70%, alltså majoriteten) och extroverta (ca 30%). Många karaktärsdrag är lika, som du säger, men som högkänslig kan du också vara utåtriktad, samtidigt som du är mer sensitiv för intryck och behöver egentid mellan varven. Att vara HSP betyder alltså inte att du är inåtvänd, det handlar mer om hur du känner för yttre stimuli.

      Läs gärna mer om introverta personer i en tidigare artikel hos oss här: http://livskick.nu/att-vara-introvert-i-ett-extrovert-samhalle/

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>