När mobbning sker på nätet finns ingen fristad

När barn och unga mobbas på internet är det ofta deras utseende som står i fokus. Tjejer får höra att de ser feta ut, medan killar får höra att de inte är tillräckligt muskulösa. Tjejerna tar åt sig mer och reagerar ofta med att bli nedstämda och dra sig undan. Sofia Berne och Ann Frisén har gjort flera studier om hur unga drabbas och varför vissa mobbar. Nyligen kom deras bok Nätmobbning: Handbok för skolan.

natmobbning
Bild: Pixabay

Fula bilder gör mest ont

—Det vanligaste i nätmobbning är att ge sig på personers utseende genom att kritisera bilder som den som är utsatt har lagt ut eller som någon annan har tagit av personen, säger Sofia Berne.

Samtidigt menar hon att internet är en viktig arena när unga skapar sin identitet. Där formar de en föreställning om sig själva och sin kropp men elakheter kan få stor effekt. Det är viktigt för barn och unga vad andra tycker om deras kropp. En studie där 1 700 elever svarade på enkätfrågor visade att det finns ett samband mellan nätmobbning och kroppsuppfattning. De som var utsatta för nätmobbning var mer missnöjda med sin kropp än de som inte var utsatta. Att känna skam är en vanlig reaktion för den som mobbas, oavsett om mobbningen sker på nätet eller i skolan. Men på nätet är det fula eller pinsamma bilder som gör mest ont. De som drabbas känner sig också väldigt maktlösa när bilder på dem sprids. De vet inte vem som började, vilka som sett bilden eller hur länge det ska hålla på. Många beskriver det som väldigt plågsamt.

”Mest effektivt att säga att tjejerna är fula och tjocka”

Generellt får tjejer fler elaka kommentarer än killar. De tar också åt sig mer och reagerar ofta med att få dålig självkänsla. Killar har lättare att ignorera kommentarerna och istället tänka på hur de ska hämnas. I intervjuerna beskriver eleverna att om man vill göra tjejer illa så är det mest effektivt att ge sig på deras utseende: ”Om man säger att de är fula och tjocka då förlorar de självförtroendet och de börjar tycka illa om sig själva”, var till exempel ett svar som Sofia Berne och Anne Frisén fick.

I intervjuer med elever i årskurs nio menar eleverna att den som mobbar försöker höja sin ställning i kamratgruppen. Från annan forskning vet man att en person som mobbar – oavsett om det är på nätet eller utanför – kan få högre status. Den blir inte omtyckt men kan få makt.

Nätmobbning en förlängning av IRL-mobbning

Sofia Berne och Ann Frisén har också ställt frågan: Om man inte ser personen man kommunicerar med, kan man då vara mer aggressiv mot den? Ja, svarade 84% av 15-åringarna och 69% av 12–åringarna. När man inte har ögonkontakt med den andra personenen är det lättare att göra någon illa, var de förklaringar eleverna själva gav.

Det är svårt att ge några säkra svar på hur vanligt förekommande nätmobbning är. Sofia Berne har gått igenom en rad undersökningar och säger att siffrorna varierar från 1% till 10%. Att antalet skiljer sig åt beror på hur frågorna har ställts och hur nätmobbning definieras. Enligt Statens medieråd uppger 5% av 9- till 12-åringarna att de är utsatta online en eller flera gånger i veckan. Bland 13- till 16–åringarna uppger 9%t att de är utsatta.

Däremot finns ingen särskild mobbning som bara äger rum på internet. Istället är den som är utsatt i skolan även utsatt digitalt. Men när mobbningen flyttar in i mobilen, datorn och surfplattan finns ingen fristad för den som utsätts. Trakasserierna pågår dygnet runt och går inte att stänga av med mindre än att personen som mobbas lämnar internet – vilket är orimligt eftersom det är deras största källa till underhållning, information och umgänge.

Istället handlar det om att arbeta förebyggande. Kunskapen hos både föräldrar och lärare om ungas digitala liv behöver öka. Barn och unga måste kunna lita på att vuxna förstår när de berättar vad som sker på internet. Och skolorna behöver tydliga riktlinjer för vad som gäller för kränkningar på nätet.

Text av forskning.se

Relaterade artiklar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *