Nytt betygssystem skapar psykisk ohälsa

Från höstterminen 2011 infördes det ett nytt betygssystem i Sverige där betygen byttes ut från MVG-IG till A-F. Det nya systemet har fått både ris och ros av såväl elever som lärare. Förändringen skedde i hopp om att skapa ett mer rättvist system med flera betygssteg än tidigare men har samtidigt satt större press och skapat högre krav på eleverna.

rebeckabocker

Förhoppningen var att fler antal betygssteg skulle ge en mer rättvis bedömning. Från att innan ha tre godkända steg gick man nu över till att skapa fem godkända. Man menar att förut kunde en elev som precis klarade målen för betyget G få samma betyg som en elev som hade mer än godkänt och var nära ett VG. Läraren sa då att den eleven fick VG+, men pluset var enbart en guldstjärna och syntes inte på poängen. I det nya betygssystemet med A-F som betyg finns det tydliga mål för betygen A (det högsta), C (det mellersta) och E (det lägsta godkända). Betyget F är icke godkänt. För att få ett D ska man ha uppnått alla mål för betyget E och övervägande för betyget C. För att få ett B ska man ha uppnått alla mål för betyget C och övervägande för betyget A. När det blev bestämt att detta betygssystem skulle komma tyckte många det var en otroligt bra idé – äntligen skulle det bli mer rättvist! Det var många med oss som då inte visste att kraven skulle bli högre och att målen skulle bli luddiga, ja, till och med att ångesten och oron skulle öka.

Eleverna känner sig pressade

Även om ett A ger lika många poäng som ett MVG går dessa inte att jämföra med varandra. Ett MVG motsvarar ungefär ett B i dagens betygssystem (kunskap- och prestationsmässigt), vilket ger mindre poäng än ett MVG. Om jag som elev sedan vill söka vidare till högskolan där det krävs höga betyg, får jag jobba otroligt mycket för att klara kraven för ett A och ha någon chans att få en plats på högskolan, mot dem som redan gått ut och fått MVG. Större krav och ansvar läggs på eleverna vilket jag, och fler med mig, upplever leder till stress, press och ångest. Elever som redan innan kämpade med prestationsångest mår bara sämre av tanken på kraven för deras mål och dröm.

I det nya betygssystemet får en elev inte ha en dålig dag eller skriva ett dåligt prov. Om en elev skrivit betyget A på alla sina prov utom på ett som hamnat på ett E så ger det slutbetyget D i kursen. Detta gör att många elever tappar motivationen och orkar inte ens försöka kämpa. En vän till mig var med om detta. Under hela läsåret skrev hon A på alla prov förutom ett, vilket fick ett B – det var en fråga hon inte kunde svara på. När hon skulle prata om sitt slutbetyg med läraren i maj sa han att han inte kunde sätta ett A på grund av provet hon fick B på. Efter det sa han att han ”kunde se mellan fingrarna” denna gång och om hon skrev ett perfekt sista arbete kunde han sätta ett A ändå. Trots att detta var en enskild händelse kan den säga rätt mycket. Tjejen i fråga kände sig otroligt misslyckad och även pressad att prestera på topp på det sista arbetet för att få det betyget hon kämpat för hela året.

Även lärare stressas

Det är säkert inte enbart eleverna som får mer press med detta betygssystem. Jag tänker mig att lärarna sitter där med målen i sina kurser och ska försöka förstå dessa luddiga begrepp, jämföra, tolka och bedöma. Vad betyder egentligen att eleven resonerar välgrundat och nyanserat? Ibland kan man ställa sig frågan om varken elever eller lärare vet vad begreppen egentligen innebär, rent praktiskt. Att varje lärare ska sätta sig in i allt detta, känna att han/hon bedömer rättvist och kan stå för betyget han/hon satt måste sätta en stor press. Den pressen kan troligtvis leda till onormala stressnivåer hos lärarna vilket i sin tur riskerar att resultera i sjukskrivningar.

Det betyg en elev får kan beror på vilken lärare eleven har eftersom varje lärare tolkar systemet på sitt sätt. Vissa lärare bedömer exakt enligt målen och kraven och att uppnå ett A i deras ämne är omöjligt. Andra lärare ”ser mellan fingrarna” och säger ibland rakt ut att: ”Detta mål är ju omänskligt! Inte ens jag skulle klarat detta” och ger betyget de tycker eleven förtjänar. Så två elever med olika lärare och samma kunskaper kan få exempelvis antingen ett A eller ett C beroende på vilken lärare eleven har fått och det är tyvärr inget eleven väljer själv.

Det räcker inte att göra sitt bästa

Det är även så att man måste vara på topp på alla moment inom en kurs. Om du kan alla bollsporter, är medveten om din hälsa och hur kroppen fungerar, men om du inte har den bästa simtekniken kan du inte få ett A. Om du är grym på att skriva, läsa, tolka och analysera, men är för nervös på muntliga framföranden kan du inte få ett A. Allt måste vara på topp och perfekt! Många tonåringar behöver i allmänhet sänka sina krav på sig själva och inse att de inte behöver vara ”den perfekta människan”. Vad säger då detta betygssystem och samhället till dagens elever? Att det inte räcker att göra sitt bästa, utan att man måste vara bäst för att ha en chans! Det spelar ingen roll hur många gånger mina föräldrar säger att det räcker med att jag gör mitt bästa – för skolan signalerar något annat.

Pressen och stressen som grundar sig i betygen yttrar sig på många sätt bland elever. Generellt blir tjejer mer inbundna, får ont i huvudet, magont och ångest som i det långa loppet bland annat kan leda till att de börjar skada sig eller straffar sig själva genom andra former av självskadebeteenden. Killar hanterar det generellt mer genom utåtagerande, spelar pajas i klassen och blir mer stökiga men känner sig förmodligen lika uppgivna.

Fler steg och ett rättvisare betygssystem var en god idé i grund och botten, men om det egentligen hjälpte eleverna att nå högre mål är en annan fråga. Ett tydligare betygssystem, för både elever och lärare, där en elev får ha en dålig dag eller ett dåligt prov hade nog alla mått bättre av – att minska lite av den betygshysteri, stress och press som redan figurerar i skolvärlden och istället öka tryggheten och motivationen.

Källor:

Foto: Privat

Mer att läsa

2 kommentarer

  1. 1

    Att göra sitt bästa är inte alltid nog.
    Jag skulle tex inte vilja åka buss med en chaufför som gjorde sitt bästa på uppkörningen och därför fick sitt körkort, trots att han körde mot rött tre gånger och backade in i en soptunna.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>