Oempatiska läkare kan försämra hälsan för patienterna

Du går till läkaren för att förbättra din hälsa, men bemöts du av oförstående, misstro eller bristande empati kan ditt mående istället försämras. En ny studie besvisar nu den känsla alla som fått en okänslig doktor burit på.

lakare

Som patient går du in i ett möte med vårdpersonal med vissa förväntningar, formade både av kulturen du lever i och tidigare erfarenheter du haft. Dessa förväntningar påverkar givetvis hur besöket upplevs, men läkarens – mötets troligtvis mest auktoritära persons – bemötande och kommunikation har också stark påverkan.

Forskare har nu kunnat visa att patienter som vid en hälsokonsultation upplever sig misstrodda, får en känsla av hopplöshet eller ett behov av att ”bevisa sig själv” inför vården, inte bara mår dåligt i stunden utan också kan få en försämrad hälsa som följd. Att känna sig misstrodd leder till ilska eller stress, vilket påverkar måendet betydligt mer än vad positiv förstärkning kan göra. Ett dåligt bemötande blir på så sätt en motsats till placebo-effekten, där man upplever sig må bättre av ett icke-faktiskt fenomen. Patienten blir alltså sämre, eller tillfrisknar långsammare.

Läkare måste lära sig förstå dessa effekter och anpassa sitt språk till dem. En kommentar som till exempel ”Det finns ingen fysisk orsak till att du har ont” kan för läkaren framstå som lugnande, men patienten kan istället uppfatta den som nedlåtande eller ifrågasättande. Det handlar alltså om att vårdgivaren måste ta den drabbades perspektiv och utöva empati.

En av skribenterna till studien uttrycker det som att:

—Det handlar om mänsklighet inom vården.

En självklarhet, kan tyckas…?

Källa: University of Exeter

Läs också: Vård handlar om mer än medicin

Bild: Pixabay

Mer att läsa

4 kommentarer

  1. 1

    Gud vad många sådana läkare man har stött på! Dumförklarar en och ställer oerhört dumma frågor. Visst vet jag också att ”normalviktig” är bra och något man ska vara glad över att höra, men nog måste väl läkare på psykiatrier förstå att det inte är många patienter med ätstörningsproblematik som tar det som en komplimang. Eller att fråga en med självskadebeteende om såren är djupa. Snacka om att trampa rätt på minan. Eller att de bara inte tar en på allvar, som att de – trots att man underdriver – tror att man överdriver. Ofta undrar man hur vissa läkare har tänkt när de har valt att jobba med människor.

    • 2

      Jag önskar jag kunde säga att just du har haft otur…Men tyvärr har jag – både i första hand och andra hand – hört och sett för mycket som liknar det du beskriver (och inte bara inom ätstörningsvård).

      Stress, specialisering inom ett enskilt ämne och förlusten av synen på människan som just en enskild individ, tror jag är delar av förklaringen. Men de är ingen ursäkt och måste tas på allvar – tur att forskningen i alla fall börjat göra det!

  2. 3

    Som varande anställd på Försäkringskassan kan jag berätta att många av mina kunder upplevt precis samma sak, svårt att förstå hur någon som jobbar med sjuka människor dagligen inte kan vara empatisk eller ta patientens berättelse på allvar – det gäller allt från fysiska till psykiska krämpor.

    Om det är okunskap eller tidsbrist är svårt att säga (kan ju hoppas på det senare) men sedan finns såklart de läkare som bara är klumpiga utan att förstå det själv….Fruktansvärt illa när den personen som ska hjälpa en må bättre försämrar måendet.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>