Protein – kroppens byggstenar

Proteiner består av aminosyror, 20 stycken närmare bestämt, i olika kombinationer. Dessa kan liknas vid pärlband och beroende på funktion så ser de olika ut. Nio av dessa 20 är livsnödvändiga, kallas för essentiella, detta för att de kommer till kroppen i färdigt skick.

Vad behöver vi protein till?

Vår rörelseförmåga är beroende av proteiner, så musklerna är involverade. Protein behövs efter ett träningspass, men det är bara en av många funktioner där proteiner finns med. Formen och strukturen på vår kropp påverkas och en del proteiner finns i bindväven. Det vanligaste proteinet kallas för kollagen.

För att göra det tydligt och någorlunda intressant så kommer här en indelning av ytterligare funktioner. Min förhoppning är att visa på hur viktigt det är med protein, dels som uppbyggare och dels som…

Informatörer: Kroppens celler behöver bra kommunikationssystem. Dessa system använder sig av proteiner och peptider (korta kedjor av proteiner) som informatörer.

Transportörer: En del av proteinerna är transportprotein, exempelvis transferrin som binder järn och retinolbindande protein som binder vitamin A. En kändis i sammanhanget är hemoglobin som agerar som transportör av syre från luften i lungorna ut till cellerna i kroppen.

Skyddsprotein i form av antikroppar, de desarmerar och oskadliggör bakterier och annat främmande.

– Enzym: Proteiner som deltar i kemiska reaktioner, utan att själva förbrukas. I kroppen finns det ca 1500 stycken olika enzymer.

Proteiner finns också till för att koagulera blodet, reglera vattenbalansen och surhetsgraden i kroppen.

Olika sorters protein

Det finns protein både i animaliska och vegetabiliska produkter. Men proteinerna har olika biologisk kvalitet. I kött, fisk, ägg och ost (animaliska produkter) finns det proteiner som har hög biologisk kvalitet, dvs de stämmer bra överens med vad kroppen behöver. Det handlar om proportioner. De vegetabiliska alternativen innehåller samma proteiner men proportionerna ser annorlunda ut. För att få en bra blandning, så att proportionera stämmer, kan man ha som regel att blanda sädeslagen (vete, råg, korn och havre) med baljväxterna (ärter och bönor). Sädeslagen innehåller nämligen mycket metionin-cystein och lite lysin (aminosyror). I fallet för baljväxterna så är förhållandet det motsatta – därför kompletterar de varandra bra. Andra vegetabiliska livsmedel som innehåller protein är nötter, mandel och frön. Har man en varierad och bra kompletterad vegetabilisk måltid så är proteinintaget bra. Men sett till biologisk kvalitet (proteinkvalitet) så är det enklare att få i sig rätt sorts protein med det animaliska alternativet.

Kött vet vi är dyrt, men att protein över lag skulle vara dyrt är nog ett påstående som tål att prövas – tänk på baljväxter, t ex linser, där får vi inte punga ut mycket och ändå så mycket nyttigheter (däribland protein). Så visst, köper vi svenskt ekologiskt kött, då tär det lite på plånboken. Men sett till den vegetariska kosten så är det överkomliga priser med tanke på vad vi får.

Hur mycket protein ska jag äta?

Detta är individuellt, men frågor som du bör svara på är: Hur mycket rör du på dig? Är du under diet eller inte? Tänk på att om du får i dig för lite energi per dag så används inte proteinet enbart till reparation och underhåll, utan även som energikälla! En fingervisning brukar vara 0,75 g/kg kroppsvikt och dag. Men om du tränar mycket kan behovet vara upp emot 1,7 g/kg kroppsvikt och dag (muskelbyggare). I just dessa fall kan det vara motiverat att använda sig av proteinpulver, men jag rekommenderar ändå att få i sig det man behöver via kosten.

Om man tittar på energibalansen mellan kolhydrater, fett och protein brukar det traditionellt rekommenderas ca 55 E% kolhydrater, 15 E% protein och 30 E% fett. Med tanke på dagens alla trender så kan man tycka både det ena och det andra, jag tror på att anpassa kosten efter vilka aktiviteter som man utför.

Källa: Näring och Hälsa av Ulla Johansson (Studentlitteratur 2004).

Bild: Carlos Porto / FreeDigitalPhotos.net

Mer att läsa

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>