Rörlighetsträning – för minskad skaderisk och ökad återhämtning

Vad tänker du på när du hör ordet rörlighetsträning? Själv brukade jag framförallt tänka på gamla människor som stod och gjorde tänjningsövningar på PRO:s tisdagsgympa. Numera lägger jag in något annat i begreppet och har insett att det handlar om så mycket mer.

Det kan låta som något som endast människor med begränsad fysisk förmåga behöver ägna sig åt, och kanske framförallt i rehabiliterande syfte, men troligtvis skulle många slippa onödiga skador och besvär om man inte försummade rörlighetsträningen från början.

Tänk dig en klassisk styrketräningsövning, exempelvis knäböj med skivstång. Du må vara hur stark som helst i sätes- och lårmuskulaturen men om du saknar den rörlighet som krävs för att utföra övningen på ett riktigt sätt riskerar du att skada dig vid utförandet. När du tränar styrketräning med isolerade muskelgrupper, t ex i en benmaskin på gymmet, så kan du absolut träna upp muskelstyrkan för den aktuella övningen. Men när du sedan använder samma muskelgrupp i en helkroppsövning, t ex med fria vikter, är det inte säkert att du kommer att lyckas särskilt bra alls med övningen och i värsta fall kanske skada dig, dels för att du involverar även andra muskelgrupper, dels för att övningen kan kräva mer rörlighet än du faktiskt har.

Rörlighetsträning handlar om förmågan till rörlighetsutslag i leder och denna förmåga är väldigt individuell och kan begränsas av flera faktorer. Till en del kan genetiska faktorer spela roll men ofta är det musklerna som utgör begränsningen och detta kan vi ju som tur är göra något åt. Vår kropp är som bekant konstruerad för rörlighet och aktivitet men i vår stillasittande vardag är det sällan vi tar ut rörligheten i våra leder fullt ut och om vi aldrig gör detta kommer kroppen att tappa mycket av sin rörlighetsförmåga. En plötslig rörelse i en ovan vinkel kan då i värsta fall utlösa en akut skada.

En aspekt av rörlighetsträning är alltså skadeförebyggande. En annan är att återställa musklernas längd efter träning. När muskler belastas drar de ihop sig och blir kortare vilket på sikt kan leda till både stelare och svagare muskler. Olika idrotter kräver förstås olika rörlighet och för de flesta vanliga motionärer finns det knappast någon egentligen mening med att kunna exempelvis gå ner i spagat. Att ha överrörliga leder är inte heller vare sig optimalt eller riskfritt. Men generellt kan man säga att man kan få en bättre kraftutveckling i en muskel när den dras ut och därför är en tillräckligt god rörlighet nödvändigt för att kunna prestera optimalt i alla idrottssammanhang.

Här beskriver jag skillnaden mellan olika typer av rörlighetsträning samt ger tips på några övningar för att träna upp rörligheten.

Av Jenny Bagglund

Bild: Freedigitalphotos.net

Mer att läsa

En kommentar

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>