Så kan menscykeln användas för att optimera träningen

Kvinnor i fertil ålder som tränar hårt och har ett bristfälligt näringsintag riskerar att drabbas av amenorré – utebliven menstruation. Tillståndet, som brukar kallas idrottsamenorré, är vanligast förekommande inom sporter som exempelvis löpning och gymnastik där en låg kroppsvikt anses vara positivt för prestationsförmågan. En del tycker att det är skönt och praktiskt att slippa mensen, men att vara utan mens är inte oproblematiskt; amenorré är inget normaltillstånd utan orsakas av en hormonbrist som på sikt kan få allvarliga följder.

Den biverkning av amenorrén som är mest omtalad är förmodligen risken för infertilitet och många som lider av amenorré oroar sig för att inte kunna bli gravida senare i livet. Oftast går det dock att normalisera den hormonella balansen (förutsatt att träningsdosen minskas i kombination med ökat näringsintag), men det stämmer att tidigare amenorré kan göra det svårare att bli gravid. Fertilitetsproblem är heller inte den enda baksidan av amenorré: Långvarig amenorré ökar kraftigt risken för skelett-, ligament- och muskelskador och trots att mensen återfås är det inte säkert att de negativa effekterna på kroppens vävnader helt går att återställa. För unga flickor kan också själva skelettutvecklingen och även puberteten hämmas.

Hittills har det i idrottssammanhang varit just den uteblivna menstruationen som diskuterats, men en ny studie av Lisbeth Wikström-Frisén, med. dr. vid Umeå Universitet, lyfter fram mens och träning på ett nytt sätt. Syftet med studien var bland annat att undersöka om variationen i könshormoner över menscykeln/p-piller-cykeln skulle kunna användas för att optimera träning för idrottande kvinnor. Är det möjligt att använda sig av menscykeln för att få bättre träningseffekter utan att öka träningsdosen? Studien omfattade 59 kvinnor som delades in i två grupper där båda grupperna under fyra månader fick utföra samma slags benträning 5 gånger per vecka. Den ena av grupperna fick träna under menscykelns första hälft och grupp nummer två under menscykelns andra hälft.

Resultaten visade att träning under menscykelns första hälft gav en signifikant större ökning av hopphöjd, muskelmassa och muskelstyrka i benen jämfört med gruppen som tränade under menscykelns andra hälft. Wikström-Frisén hoppas nu att hennes avhandling kan få fler att se mensen som en tillgång snarare än en belastning. Hon vill bland annat visa på möjligheten att man genom att anpassa träningen efter menscykeln kan optimera träningen och därmed få bättre resultat och samtidigt minska risken för överträning.

Utdrag ur studien:

”Vid jämförelse mellan träningsgrupperna visade träning de första två veckorna av menstruations/p-piller cykeln samt regelbunden träning en signifikant större styrkeökning i ben jämfört med träning de två sista veckorna av cykeln. Inga betydande skillnader hittades mellan kvinnor med och utan p-piller. Inga negativa effekter relaterade till den kvinnliga idrottstriaden uppmättes av den periodiserade högfrekventa träningen. Vidare upplevdes högfrekventa träningen under de första två veckorna av menstruations/p-piller cykeln som mer positiv. Således är det fördelaktigt att bedriva periodiserad styrketräning för kvinnor i relation till menstruations/p-piller cykeln då den är förlagd till de första två veckorna av cyklerna.”

Studien: Training and hormones in physically active women: with and without oral contraceptive use. Umeå Universitet 2016.

Källor:

  • Hård fysisk träning i unga år kan ge allvarliga skelettskador (Läkartidningen)
  • Mens kan bli tillgång under styrketräning (Tidningen Fysioterapi)

En kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *