Släng inte maten!

Längs livsmedelskedjan (jordbruk, industri, transport, handel och hushåll) slängs stora mängder mat. Det är osäkert exakt hur mycket det rör sig om, men en rimlig siffra sägs vara 10-50 % längs hela kedjan. De lägre värdena gäller lagringsdugliga produkter, medan mer känsliga färskvaror står för de högre värdena.

Den totala miljöpåverkan i Sverige kommer till stor del från maten – 20-25 % för växtgasutsläpp och 50 % för övergödning. Dessutom står livsmedelskedjan för 20 % av den totala energiförbrukningen. Jordbruket och industrin har störst påverkan.

När det gäller livsmedelsavfall bidrar jordbruket med fält- och lagringsförluster, inom industrin uppstår svinn vid rengöring av utrustning och vid hantering. I handeln består avfallet mest av färskvaror (frukt och grönt, bröd, kött). Detta beror på att det ofta finns mer mat än vad som efterfrågas och det hinner bli gammalt innan det säljs. Man tror att det slängs mest mat i hushållen vilket det finns många orsaker till. Maten blir gammal, det som blivit över på tallriken slängs, det köps in eller tillagas för mycket.

Man skiljer på onödigt avfall (ätbara delar) och oundvikligt avfall (ben, skal, etc). Enligt olika svenska studier slängs mellan ungefär 9 och 20 %, och då räknar man onödigt avfall. En av studierna kom fram till att matrester från tallrikar stod för det mesta av detta. De produktgrupper som slängs mest är bageri, grönsaker och frukt. Det är löst beräknat att de svenska hushållens onödiga matavfall är ca 900 000 ton per år och i produktionen av dessa livsmedel orsakar 1 860 000 ton koldioxidekvivalenter per år, vilket motsvarar utsläppen från ca 700 000 bilar eller 460 000 oljeeldade villor.

Ungefär 10 % av hushållsavfallet behandlas biologisk genom rötning eller kompostering. Genom kompostering bryts avfallet ner med hjälp av syre och mikroorganismer, och blandas med torv eller andra material och används sedan i parker, trädgårdar eller inom jordbruket. Från rötning (som sker utan syre) utvinns bland annat biogas som kan användas till uppvärmning eller som drivmedel till fordon. För att kunna använda avfallet till dessa processer krävs att det är rent, annars kan slutprodukten bli förorenad.

Tips: Hur du undviker att slänga mat i onödan!

  • Lägg in en termomenter i kylskåpet. Vissa kylskåp är kallast längst ner medan andra är kallast längst upp. Förvara mjölk och kött där det är kallast och grönsaker där temperaturen är högre.
  • Är morötterna mjuka – lägg dem i vatten så återfår de sin spänst.
  • Alla frukter och grönsaker avger etylengas, den gör att de mognar. Tomat, plommon, äpple och melon avger mycket etylengas. För att påskynda mognadsprocessen för avokado, kan man lägga dem i en påse tillsammans med äpplen.
  • Lita på dina sinnen. Hur ser grönsaken ut? Hur känns den? Hur luktar den? Granska innan du slänger. En grönsak som kanske inte är tillräckligt snygg för en sallad kanske kan platsa i en paj, eller en wok?
  • Förvara ej potatis och lök tillsammans. Potatisen kan ta smak och är dessutom känslig för lökens etylengas.
  • Grön potatis ska inte ätas, den har utsatts för ljus och kan innehålla giftet solanin.
  • Nötter och frön ska nästan alltid förvaras i kylskåp. Undantaget är cashewnötter som klarar sig i 8-12°C. Pekannötter och valnötter behöver bara förvaras i kylskåp om de är skalade.
  • Fett härsknar även i frysen. Det gör att frysta feta livsmedel har kortare hållbarhetstid jämfört med magra. Det gäller alla livsmedel.
  • Kyl ner din mat snabbt. Stora mängder kan kylas ner i kallt vattenbad alternativt ställas ut på balkongen om det är kyligt ute. Bakterier växer snabbt i mat som svalnar långsamt.
  • Makaroner, ris och bönor går att frysa.
  • Planera dina inköp – skriv inköpslista.
  • Undvik impulsköp, t ex ”tag 3 betala för 2”.
  • Undvik storförpackningar av färskvaror.
  • Förvara maten på rätt sätt.
  • Laga mat på rester.
  • Tänk på att bäst före-datum är satt med marginal.
  • Laga lagom mycket mat.
  • Gör matlådor av överbliven mat.

Källor:

Klimatavtryck från hushållens matavfall (PDF)

Släng inte maten! En liten klimatsmart guide om mat. (PDF)

Sopor.nu

Bild: stock.xchng

Mer att läsa

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>