Smak för mat formas socialt – därför faller vi för mattrender

Evolutionärt har mänskligheten drivits framåt av sina sinnen. Ett av dessa är vår smak – ett sinne som vissa forskare nu menar gjort oss till vad vi är. En av anledningarna till detta är vår unika förmåga att börja tycka om sådant vi borde tycka är äckligt. (Fast vi måste ju inte utnyttja den.)

chiapudding-4

Människans smaksinne är ett finurligt fenomen. Vår genetiska programmering säger t.ex. att vi ska gilla sött och ogilla bittert, men samtidigt kan vår smak förändras på sätt som inte går att se hos någon annan djurart. Genom historien har vi anpassat våra preferenser efter var vi levt och vilken mat som funnits där. Men vi kan också lära oss att gilla saker på grund av socialt tryck och traditioner.

Avsmak eller njutning?

För att ta ett exempel har forskare studerat mexikaner och deras förmåga att stå ut med extrem hetta från olika sorters chili. Allt i vår kropp borde reagera på de brännande smakerna, men mexikaner –  som vuxit upp med dem och vars traditionella kök bygger på dem – älskar chilin. Det intressanta är att reaktionen i hjärnan fortfarande är densamma, och inga fysiska förändringar i munnen eller på tungan sker – istället handlar det om en funktion som omvandlar avsmak till njutning.

Avsky och njutning är båda ursprungligen reflexer, och ligger därför nära varandra i hjärnan. Reaktionerna interagerar oftare än vad vi kanske tänker på – t.ex. hos människor som gillar att titta på skräckfilm, älskar att åka berg- och dalbana eller njuter av att hoppa fallskärm. Det handlar om en sorts ”positiv” masochism, där vi gillar något vi egentligen borde lida av.

Att vänja sig vid en viss smak

När det gäller mat, som mexikanernas chili, kräver denna omvandling en viss invänjning. När folket studeras kan man se att det är kring 4-5 årsåldern som barn börjar gilla den starka smaken. Det handlar alltså om att äta något ofta och under längre tid. Förmodligen spelar också det sociala trycket in – det är denna mat som serveras i familjen, så alla äter det och barnen erbjuds inga alternativ.

Detta kan också appliceras på hur personer börjar dricka kaffe eller öl – bittra smaker vi borde ogilla – som vuxna, fast få skulle göra det som barn.  Eller som i det ännu tydligare exemplet: rökning. I princip ingen kan uppfatta sitt allra första bloss som njutbart, men socialt tryck och tradition gör att vissa ändå vänjer sig och därefter börjar gilla smaken.

Manipulation av smaksinnet

Grupper och kulturer kan alltså använda sig av vår förmåga att anpassa vår smak. ”Här äter vi det här” säger serveringen av en viss typ av mat – och vill vi tillhöra omvandlar vi gradvis ogillande till en positiv smakpreferens. Givetvis kan detta också utnyttjas av företag som vill sälja in en vara: röker Kate Moss en cigarr på bild kommer fler börja gilla smaken av rök. Och blir det trendigt med chiapudding, kommer fler försöka vänja sig vid den smaken. Reklamen griper alltså på sätt och vis in i vår evolutionära process – och formar oss till vilka vi är, via vår smak.

Samtidigt kan vi, med kunskap om detta, själva använda oss av samma typ manipulering. Gillar du inte broccoli (trots att du vet att frukt och grönt ger dig ett längre liv) kan du, genom att äta det ofta och ihärdigt, ändra på det. Och samtidigtl lära dina barn att mumsa broccolibuketter.

Din smak är du

Om smak, och vår förmåga till att känna olika inför olika smaksensationer, utvecklat oss till de människor vi är idag, är det onekligen något att värna om. Smaksinnet är unikt för människan och ditt smaksinne är unikt för dig – format av din uppväxt, dina intryck och din längtan efter samhörighet. Om vi ska tillåta oss att vara lite filosofiska kan vi alltså koppla dina matpreferenser till din självbild. Och då kan vi också hävda att värnandet om smaken blir viktigt för din självkänsla.

Med andra ord: låt inte trender styra vad du gillar att äta. Om din tunga reagerar med skepsis när du testar det där nya super-fröet, ät något annat. Strunta till och med i broccoli-invänjningen om du verkligen vill bevara den du är (du kanske gillar blomkål bättre…?).

”Du är vad du äter”, helt enkelt.  På det vetenskapliga sättet.

Källor:

National Public Radio

Wall Street Journal

Foto: Annica Långvall

Mer att läsa

En kommentar

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>