Sociala medier och ensamhet – 6 strategier för att behålla sundheten

Vi har hört alla varianter av åsikter om sociala medier och hur de påverkar oss. Livskick har skrivit om detta åtskilliga gånger; även om hur sociala medier kan räknas som socialt umgänge och hjälpa oss att känna oss ihopkopplade med andra. Men kan det vara så att sociala medier också kan bidra till en känsla av ensamhet? I så fall – vad kan vi göra?

Bild: Pixabay

Kvantifierad vänskap

Ensamhetskänslor ökar i allmänhet ju färre vänner vi har. Vänskap i sociala medier (t ex Facebook och Twitter) är viktiga särskilt för unga, så det är troligt att sociala medier påverkar känslor av ensamhet. Sociala medier lägger till en ny dimension till konceptet ensamhet genom att erbjuda oss ett sätt att direkt kvantifiera vänskap; det blir ett sätt att jämföra oss med andra; och att få information om sociala händelser. Det är väldigt lätt att jämföra din egen popularitet med dina vänners, och alltid ha koll på vad folk gör (vilket leder till fenomenet FOMO – Fear Of Missing Out – en rädsla för att missa något). Vi har fått en ny typ av måttstock för popularitet – eller mer intressant: ett mått på när du borde känna dig ensam och utanför. Den ständiga tillgängligheten i att alltid veta vad andra gör orsakar en uppfattning av att du också borde göra liknande saker för att vara populär (dvs inte ensam).

Sociala medier ger oss konstanta uppdateringar som kan ge oss viktig information, men också leda oss in i ett ohälsosamt beteende där livet handlar om ett ständigt jämförande (8), som i sin tur kan orsaka känslor av otillräcklighet och låg självkänsla.

Ond cirkel av beroende

Det finns flera bevis för att ensamhet hos unga kan orsaka överdrivet användande av sociala nätverk. Till exempel visade en brittisk studie att många unga människor använder sociala nätverk generellt för att minska känslor av ensamhet (2). Social ångest och ökat behov av social tillit kopplas också ihop med problematiskt användande av Facebook, så pass att det kan bli ett beroende (3). Det har även visats aktivera samma delar av hjärnan som droger (4). Så ensamhet och social ångest leder till ökad användning av sociala nätverk, vilket sedan skulle kunna leda till ett beroende av sådana sajter – som i sin tur kan orsaka känslor av ångest och stress. Rädslan att inte hinna med sociala medier ökar känslor av oro – på grund av att individen känner sig exkluderad från det som ‘alla andra’ gör. Detta fenomen liknar andra typer av beroende; många av oss kollar sociala medier det första vi gör på morgonen och det sista vi gör på kvällen.

Vi skämtar om det ibland, men faktum är att detta kan bli problematiskt för hälsan, och potentiellt vara ett hot mot fokus på viktigare saker (t ex skola och arbete). En amerikansk studie upptäckte att mängden tid som spenderades på Facebook var signifikant negativt relaterat till sämre resultat i skolan, men det var bara om individerna spenderade tiden med att socialisera på Facebook som man såg denna koppling. Om Facebook användes för att samla eller dela information kunde man förutse positiva skolresultat (5).

För många ‘vänner’?

En annan amerikansk studie kunde se att upplevd stress i samband med Facebook-användande till och med kunde associeras med hälsoproblem, exempelvis över luftvägsinfektion, för universitetsstudenter. Stressen ökade ju större användarens Facebook-nätverk var: ju fler ‘vänner’, desto högre stress (6). En studie vid Harvard fick liknande resultat: ju större vänskapskrets på Facebook, desto högre dagsproduktion av kortisol (ett stresshormon som ses i högre doser vid kronisk stress, oro och utmattning). Författarna till den här studien spekulerade att ett antal Facebook-vänner kan vara positivt till en gräns, då de erbjuder socialt tillit och stöd, men om ‘vännerna’ blir för många kan detta bytas ut mot social press och leda till ökad stress (7).

Det finns studier som visar att vi människor anser att vi har färre ”riktiga vänner” jämfört med hur det var för 20 år sedan (9), vilket är viktigt eftersom det är kvaliteten, inte kvantiteten på vänskap som avgör om vi känner oss ensamma eller inte. Tekniken utvecklas, men människan fortsätter ha samma grundläggande behov: att kunna känna anknytning till andra människor. Relationer med husdjur eller vänner online ska inte underskattas, men fyller inte samma behov och kan inte ersätta äkta anknytning med människor i verkliga livet (10). Med hjälp av t ex Facebook försöker vi finna detta, men våra relationer blir lika ytliga som de blir breda, och vi känner oss mer frånkopplade och mer ensamma. Om du bara använder Facebook för att göra egna uppdateringar, eller kolla vad andra gör, ökar din känsla av att vara utanför (11).

Råd och tips

Med detta inte sagt att vi ska stänga ner eller förbjuda Facebook (eller vad det nu kan vara vi använder) – det finns strategier som kan hjälpa oss behålla sundheten och skörda allt positivt sociala medier innebär.

1. Innehåll och ton

Deprimerade personer använder ett mer negativt språk, och skriver ofta om saker som går fel, eller så klagar de ofta på livet eller andra människor. När du skriver ett inlägg i sociala medier, tänk efter hur det uppfattas. Är din text arg, uppgiven, ledsen eller rent av gnällig? Detta är såklart helt okej att göra, i andan att vara genuin – men försök även att fokusera på det positiva som händer i ditt liv, inte bara det negativa.

2. Kvalitet

Vilken kvalitet det är på dina interaktioner på nätet gör också stor skillnad. En del använder internet för att kommunicera negativa känslor, kritisera andra, eller får helt enkelt höra mycket kritik och negativism från andra användare. Om du istället stöttar och uppmuntrar andra kommer du själv att må bättre i ditt användande.

3. Tid

Idag är det nästintill omöjligt att inte ständigt befinna sig i sociala medier, till skillnad från för ett antal år sedan då vi var hänvisade till en dator. Det finns dock sätt att tagga ner lite: avsätt till exempel vissa tider då du kan kolla Facebook, Instagram, Twitter eller Snapchat. Detta blir då en stund av njutning istället för stress.

4. Passiv eller aktiv användning

En del människor gör många uppdateringar, andra läser bara igenom flödet, kanske gillar och delar de inlägg. Att bara läsa inlägg och flöden (passivt) verkar inte påverka måendet särskilt mycket, däremot ser man en skillnad för aktiva användare (de som skriver inlägg om tankar och känslor, och kommenterar andras inlägg): de som gör negativa inlägg och kommentarer mår sämre. De som interagerar vänligt och lättsamt med andra och delar sina liv på ett positivt sätt är mer lyckliga.

5. Socialt jämförande

Som sagt, sociala medier gör det möjligt för oss att jämföra oss med andra, ofta och mycket. Det finns givetvis många positiva aspekter med detta, till exempel om du hittar en grupp människor med samma mål/åsikt som du. Men att generellt anse att andra människor är/lyckas/har det bättre än en själv är destruktivt. Känner du dig utanför, avundsjuk eller ensam på dina följare eller sociala medier-vänner är det dags att bygga upp självkänslan igen – förmodligen IRL.

6. Motivation

Reflektera över hur sociala medier påverkar dina relationer och dig själv. Är det ett positivt tillskott i ditt liv, eller får det dig att känna dig utanför och ensam? Varför använder du sociala medier? Är det för att du vill hålla kontakten med IRL-vänner är det bara att gratulera. Men studier antyder att personer som söker stöd online ofta känner sig svikna, så det kanske gör mer skada än nytta (det är säkert individuellt, bara du vet!).

Textkällor:

Graham C.L. Davey fil.dr psykologi, Peggy Kern, lektor i psykologi

Litteratur:

1. Lim M H, Rodebaugh T L, Zyphur M J & Gleeson J F M (2016) Loneliness over time: The crucial role of social anxiety. Journal of Abnormal Psychology, 125, 620-630.

2. Ndasauka Y, Hou J, Wang Y, Yang L et al. (2016) Excessive use of Twitter among college students in the UK: Validation of the Microblog Excessive Use Scale and relationship to social interaction and loneliness. Computers in Human Behavior, 55, 963-971.

3. Lee-Won R J, Herzog L & Gwan Park S (2015) Hooked on Facebook: The role of social anxiety and need for social assurance in problematic use of Facebook. Cyberpsychol. Behav. Soc. Netw., 18, 567-574.

4. Turel O, He Q, Xue G & Bechara A (2014) Examination of neural systems sub-serving Facebook “addiction”. Psychological Reports: Disability & Trauma, 115, 675-695.

5. Junco R (2011) Too much face and not enough books: the relationship between multiple indices of Facebook use and academic performance. Computers in Human Behavior

6. Campisi J, Bynog P, McGehee H, Oakland J C et al. (2012) Facebook, stress, and incidence of upper respiratory infection in undergraduate college students. Cyberpsychol. Behav. Soc. Netw., 15, 675-681.

7. Morin-Major J K, Marin M-F, Durand N, Wan N et al. (2016) Facebook behaviors associated with diurnal cortisol in adolescents: Is befriending stressful? Psychoneuroendocrinology, 63, 238-246.

8. Chiou W-B, Lee C-C & Liao D-C (2015) Facebook effects on social distress: Priming with online social networking thoughts can alter the perceived distress due to social exclusion. Computers in Human Behavior, 49, 230-236.

9. McPherson M, Smith-Lovin L & Brashears M E (2006) Social isolation in America: Changes in core discussion networks over two decades. American Sociological Review, 7, 353-375.

10. Klinenberg E (2013) Going solo: The extraordinary rise and surprising appeal of living alone. Penguin Books.

11. Marche S (2012) Is Facebook making us lonely? http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2012/05/is-facebook-making-us-lonely/308930/

Mer att läsa

2 kommentarer

  1. 1

    Även uteslutande och utanförskap har ju tagit plats i sociala medier. Vad händer med den som inte får några likes och kommentarer? Och är det medvetet eller omedvetet som andra inte kommenterar?
    Boktips på det temat, främst för mellanstadieåldern:
    http://www.idusforlag.se/tillsammans_utanfor
    Jag tror att det generellt är väldigt viktigt att prata om dessa frågor, även med den yngre generationen som växer upp med och i sociala medier.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>