Ungdomar i ”osynlig” riskgrupp för psykisk ohälsa

Enligt en internationell studie vars resultat publicerades i World Psychiatry utgör ungdomar med hög medieanvändning, lite sömn och dålig fysisk aktivitet en osynlig riskgrupp med hög förekomst av psykiatriska åkommor.

office-583839_1280

Studien leddes av forskare vid Karolinska Institutet, och ca 12 000 ungdomar mellan 14 och 16 år i fler än elva länder i Europa ingick i studien. Ungdomarna fick svara på enkätfrågor som handlade om riskbeteenden och psykiatriska symptom där resultaten sammanställdes i tre riskgrupper:

  1. ”Högrisk”-gruppen (13 % av ungdomarna) där deltagarna fått höga poäng på de flesta riskbeteendena
  2. ”Lågrisk”-gruppen (58 % av ungdomarna) där deltagarna hade ingen eller mycket liten förekomst av riskbeteenden
  3. ”Osynlig risk”-gruppen (29 % av ungdomarna)

De ungdomar som hamnade i ”osynliga” riskgruppen hade en vardag som präglades av hög medieanvändning, dåliga sömnvanor samt stillasittande. I en vuxens ögon kan detta vara tecken på en normal tonåring men i studien visade det sig att ungdomar i den ”osynliga” riskgruppen hade lika stor förekomst av självmordstankar, oro samt depression som ungdomar i högriskgruppen. Förekomsten av självmordsförsök och självmordstankar var även stor i den ”osynliga” gruppen.

Koppling mellan livsstil och psykisk ohälsa

Högriskgruppen kan vara enklare att identifiera i och med att riskbeteenden förekommer oftare än i den ”osynliga” riskgruppen. En del av ungdomarna i högriskgruppen använder droger, alkohol eller utövar extremsporter med stora risker för att självmedicinera sig i sitt mående och föräldrar eller lärare ser först missbruket som någonting avvikande. Därefter gör sig ungdomarnas psykiska mående känt. Ungdomar som sitter hemma på kammaren och sköter sig klassas däremot i samhället inte som någon riskgrupp vid första anblicken. Inombords kan dock stora destruktiva tankar växa till sig och den psykiska ohälsan kan vara stor utan att det syns på utsidan. Dessa personer utgör den ”osynliga” riskgruppen.

Studien visar kopplingen mellan europeiska ungdomars riskbeteenden samt livsstilar och deras psykiska ohälsa. Det visas även i studien att riskbeteenden och symptom ökar vid stigande ålder samt att det är mer vanligt förekommande för pojkar än för flickor. Däremot är emotionella psykologiska problem, oro, depression och självmordstankar vanligare bland flickor.

Läs gärna vår tidigare artikel om hur du som vuxen kan hjälpa ditt barn i dess mediaanvändande. Vill du använda media och teknik så tycker vi att du ska ta en titt på några tips vi har på bra Appar som skapar goda vanor för en stressfri och frisk vardag samt att du söker hjälp om du upplever psykiska besvär.

Tips på hjälporganisationer

Det finns flera organisationer att vända sig vid självmordstankar och psykisk ohälsa. Nedan tipsar vi om några:

Självmordsupplysningen: Självmordsupplysningen är en webbchatt för dig som har tankar på att ta ditt liv, eller för dig som har frågor om närstående du misstänker vara i riskzonen. Chatten har öppet alla vardagar mellan 19 och 22.

SPES (Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd): För dig som mist en anhörig i självmord och behöver hjälp och stöd. Jourtelefonen (telefonnummer 08-34 58 73) har öppet alla årets dagar mellan 19 och 22.

Tilia: Tilia finns tillgängliga 365 dagar om året för ungdomar och unga vuxna mellan 12 – 30 år med psykisk ohälsa. Webbchatten har öppet måndag till söndag mellan 21 och 22.30.

Källa: World Psychiatry 2014;13:78–86

Bild: Pixabay

Mer att läsa

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>