Ur livet: ”Att börja träna efter lungtransplantationen är det bästa jag gjort”

Mitt namn är Malin och är 35 år gammal. Mitt liv skiljer sig nog ganska mycket mot många andras. Jag blev som tvåbarnsmamma väldigt sjuk; jag fick en diagnos som heter pulmonell hypertension vilket innebar att jag hade ett lungtryck som var tre gånger så högt som hos en frisk person. Detta i sin tur påverkade naturligtvis hjärtat, som fick jobba på för att hänga med det höga lungtrycket. Hjärtat började svikta och öka i storlek. 

Malin Lindby

Efter många år med livsviktig medicinering och många turer in och ut på sjukhuset (som var mitt andra hem), blev det dags för dubbelsidig lungtransplantation. Denna genomförde jag i augusti 2010. Att jag med nöd och näppe överlevde denna sjukdom med mediciner är lite svårt att förstå faktiskt.

Arbetslivet kom jag i gång med redan våren 2011. Första gången i mitt liv som jag satte min fot på ett gym var i början av 2012. Kommunen hade Zumba och Bodypump man som anställd kunde delta i. Min kollega ville ha med mig och det blev början på en fantastisk resa som jag inte vet var den kommer sluta. Jag skaffade mig ett gymkort för att kunna träna mer regelbundet.

Nu är jag medlem på två gym för att jag älskar människorna som jag tränar med; jag älskar träningen och brinner för detta nu. Efter min transplantation fick jag diabetes som behandlas med insulin – men nu verkar det som jag kan sköta det med bara träning och kost. Jag fick tidigare rådet av en sjuksköterska att ha ett väldigt högt blodsocker innan passen, och att inte ta insulin vid måltiden innan. Men jag blev skakig av allt druvsocker, och ibland fick jag inte upp sockret så mycket som det var sagt – så i slutänden fick jag avbryta pass för jag var rädd att tuppa av.

Nu tar jag varken insulin eller druvsocker och mår som fina fisken. Mina värden ligger hur bra som helst. Jag klarar mina pass jättebra – känner mig inte alls skakig och det händer aldrig att jag blir låg. Nu känner jag att jag har bättre förutsättningar att komma vidare med min träning. Jag känner mig så oerhört glad för att jag kan. Jag är glad och lycklig att jag är jag. Vägen hit där jag är idag har varit mycket krokig men jag har alltid haft med mig mitt goa glada humör. Jag ger aldrig upp och mina mål för 2013 kommer jag att uppfylla. Att börja träna är det bästa jag gjort.

Av Malin Lindby

Mer att läsa

En kommentar

  1. 1

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att visas offentligt. Obligatoriska fält märks med *

Du kan använda dessa HTML-etiketter och egenskaper: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>